Åtgärdsplan för Strolången i Ringarum visar ändå god potential
Sjön Strolången har övergödningsproblematik, men det finns stor potential till förbättringar eftersom det finns åtgärder som kan sättas in under rimlig tid och till rimlig kostnad.
RINGARUM (JB)
Det finns problematik med sjön Strolången, men det finns också stor potential att sätta in åtgärder för att förbättra statusen. Åtgärder som är möjliga att vidta inom rimlig tid och som inte lär kosta allt för mycket.
Företaget Calluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland tagit fram en åtgärdsplan och utredning för sjön Strolången och dess avrinningsområden. Länsstyrelsens kontaktperson är Maria Gustavsson på enheten för vatten. Med i projektet är även Petra Nilsson på Ludvig & Co, tidigare LRF Konsult, som jobbar via projektet Greppa näringen.
– Det positiva med sjön Strolången är att det finns potential och vi tror att vi kan fixa en stor förbättring under rimlig tid och till rimlig kostnad, säger Maria Gustavsson.
Hon ger annars exempel på andra sjöar med liknande problematik, där framtiden inte alls ter sig så ljus som beträffande Strolången.
Det är framförallt jord- och skogsbruk som står för den största belastningen beträffande kväve och fosfor som tillförs sjön. Det finns ett antal tillflöden där Fängeboån utgör den största beträffande volymen vatten som tillförs sjön. Däremot är inte koncentrationen av näringsämnena speciellt hög. Ringarums bäck finns i den andra änden av statistiken med förhållandevis hög koncentration.
– Det är roligt att jobba med projektet och lantbrukarna som är med i gruppen har varit jätteintresserade och hjälpt till på olika sätt, framhåller Gustavsson.
Hon pekar på en åtgärd som LRF i Ringarum vidtagit. De har nämligen sökt och fått bidrag till strukturkalkning av åkermark för att binda växtnäringen och ytterligare insatser på området är på gång.
Det finns även förslag på att bygga fosfordammar i anslutning till vissa tillflöden. Utmed tillflödena kan det även vara aktuellt med skyddszoner för att begränsa urlakningen av växtnäring.
– Vi har testat reduktionsfiske, eftersom inte minst beståndet av braxen är hög i sjön. Testet föll så väl ut att reduktionsfiske ska genomföras under en treårsperiod.
Just dessa karpfiskar som braxen är en av rör ofta upp bottnen vid födosök. Detta innebär att fosfor som annars binds i bottensedimentet kommer ut i vattnet. Den ökande grumling av vattnet innebär också att rovfisken, i detta fall främst gäddan får svårare att ta just braxen.
För övrigt är det en bra sammansättning av fisken i sjön. Bland kommande åtgärder som kan komma nämns även minimimått för gös, samt fiskeförbud under lektiden.
Text och bild: HANS ANDERSSON
