Mer baljväxter och flerårsväxter bra för att binda kol
Varierade växtföljder skulle inte bara vara en viktig klimatåtgärd utan också bidra till minskad övergödning eftersom en högre halt av organiskt kol gör marken bördigare. Bild: PIXABAY
SVERIGE (JB)
Rätt växtföljder kan ha en positiv effekt på kolinlagringen inom jordbruket. Det visar en sammanställning från forskningsrådet Formas, där man har tittat närmare på bindningen av kol i marken av olika grödor och hur dessa varvas.
Formas är ett forskningsråd för hållbar utveckling som har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden.
I slutet av 2020 gav regeringen Formas möjlighet att storsatsa på det nationella forskningsprogrammet om klimat. Bland annat fick Formas i uppdrag att starta ett nytt forskningsprogram kring hav och vatten samt satsa på forskning om biologisk mångfald och ekosystem.
Ytterligare satsningar är inriktade på en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelssektor med långsiktig finansiering. Det nationella forskningsprogrammet om klimat kommer med den nya förstärkningen om 100 miljoner kronor att fördela närmare en kvarts miljard kronor per år till forskning som bidrar till att lösa klimatutmaningarna.
Det innebär att Sverige och Formas kommer att vara en av de största finansiärerna av kunskapsuppbyggnad för klimatomställning i Europa.
– Det är mycket glädjande att Formas får förtroendet att med ännu större kraft utveckla och förstärka forskningen kring de stora samhällsutmaningar som Sverige och världen står inför, sade Ingrid Petersson, Formas generaldirektör i december.
Nu har Formas släppt en ny rapport där de har granskat all publicerad vetenskaplig forskning, närmare 8 000 artiklar, om hur olika växtföljder påverkar kolinlagringen i jordbruksmark. Och det visar sig att vissa växtföljder lagrar mer kol än andra. Genom att odla mer baljväxter och flerårsväxter kan innehållet av organiskt kol i jordbruksmark öka. Det är bra för både klimatet och markens bördighet.
– Jordbrukssektorn står för cirka 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. En stor del av jordbrukets utsläpp kommer från marken och är svåra att minska. Därför är åtgärder som bidrar till ökad kolinlagring i jordbruksmark viktiga, säger Erik Eriksson, avdelningschef på Formas.
Rapporten visar också att det är samhällsekonomiskt lönsamt att genomföra åtgärder som bidrar till ökad kolinlagring i jordbruksmark, det vill säga att nyttan överstiger kostnaden.
Nyttan består, utöver klimatnyttan, av minskat behov av mineralgödsel i framtiden, minskad övergödning samt potential för ökade framtida skördar. För lantbrukaren betyder det dock, i det korta perspektivet, lägre intäkter av att inte kunna odla de för tillfället mest företagsekonomiskt lönsamma grödorna. Formas styrmedelsanalys visar att eftersom samhällets nytta av åtgärden är stor samtidigt som kostnaden faller på lantbrukaren, kan det finnas skäl för staten att överväga att kompensera lantbrukaren. Ett ersättningssystem i form av så kallad omvänd auktionering kan utgöra ett lämpligt styrmedel.
Text: TOBIAS PETTERSSON
