Ny rapport listar vad bönder kan göra i klimatkampen
Det finns mycket svenska lantbrukare kan göra för klimatet. Att binda kol i marken, så kallad kolinlagring är en viktig åtgärd. Bild: CREATIVE COMMONS
SVERIGE (JB)
Forskningsinstitutet RISE har, på uppdrag av Svenskt Sigill, tagit fram en rapport kring vilka åtgärder som är viktigast för att minska klimatpåverkan för bönder och odlare. Exempelvis är kolinlagring i mark en åtgärd med stor potential.
I en ny rapport från RISE står det svart på vitt vilka åtgärder som är viktigast för minskad klimatpåverkan från primärproduktion, baserat på den kunskap som finns just nu. De åtgärder som ger störst effekt under nordiska förhållanden är:
• Minska risken för lustgasbildning i mark genom att använda rätt mängd gödsel vid rätt tidpunkt
• Bibehålla en hög skörd för att fördela klimatavtrycket på en större mängd produkter
• Använda mineralgödsel som produceras med lägre klimatpåverkan
• Spara på energi och använda så mycket förnybar energi som möjligt. Detta är kanske speciellt viktigt för växthusodling där energianvändningen står för klart störst del av klimatpåverkan.
• Ha friska djur som växer och producerar bra
• Använda foder med låg klimatpåverkan och minimera foderförluster
– Vår rapport visar att det finns stora möjligheter att ta steg mot ett fossilfritt jordbruk, liksom att det finns mycket bättre kunskap kring vilka åtgärder inom kolinlagring som är viktiga. Producenterna har nu bättre underlag att kunna välja rätt åtgärder för ett minskat klimatavtryck från jordbruks- och trädgårdsproduktion, säger Birgit Landquist från RISE.
Kolinlagring i mark har stor potential. Att öka markens innehåll av kol görs bäst genom att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt, ha en hög skörd som ger mer rötter som kan lagra in kol, sprida stallgödsel med högt kolinnehåll på sin mark eller lämna halm i fältet efter spannmålsskörd. Det finns inte vetenskapliga bevis för att reducerad jordbearbetning som till exempel mindre plöjning eller val av betesstrategi ökar kolinlagring under nordiska förhållanden.
Och kolinlagring är något som knäckebrödstillverkaren Wasa nu satsar på i en treårig pilotstudie med tyska och svenska bönder, i ett samarbete med Indigo Agriculture och Svensk Kolinlagring.
Från och med höstsådden 2020 kommer pilotodlarna att ställa om cirka 400 hektar jordbruksmark i Tyskland respektive Sverige till regenerativa jordbruksmetoder och börja mäta förändringen av andelen kol i jorden.
Under hela pilotprojektet kommer de deltagande jordbruken att få särskild vägledning om hur man bäst implementerar nya metoder baserat på varje jordbruks unika förutsättningar, som jordtyp, klimat och nuvarande odlingsmetoder.
– Vi gläder oss enormt över vårt samarbete med Wasa och Indigo Agriculture på det här projektet. Vi anser att det krävs ett gemensamt engagemang från alla viktiga aktörer i livsmedelssystemet för att hantera den akuta klimatkrisen, säger Jessica Johansson, projektledare på Svensk Kolinlagring.
Men klimatåtgärder kräver en god ekonomi. Och även om lantbruket som bransch har klarat sig bra under coronapandemin med förbättrad likviditet för många så kommer EU:s jordbruksbudget att sänkas vilket kan få stor negativ effekt på lantbrukets lönsamhet. En majoritet av konsumenterna, 65 procent, har dock förtroende för branschen.
– Det är mycket positivt för lantbrukarna att förtroendet för dem är fortsatt starkt och vi ser också en växande trend för närproducerat bland konsumenter. Fortsätter den trenden kommer det att gynna svenskt lantbruk på sikt. Men ekvationen att det ska vara en god affär och realistiska förutsättningar att driva lantbruksföretag i hela Sverige även i framtiden måste gå ihop, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.
Text: TOBIAS PETTERSSON
