Ida Sörensen förbereder dagens skjutningar genom dokumentation.
MJÖLBY (JB)
Älgjakten står för dörren och det är aktuellt att öva sin skjutförmåga. I Mjölby finns en jaktvårdförening som har en bana där man kan öva rörligt skytte. Föreningen är välskött och många söker sig dit särskilt nu då jakten på Sveriges största vilt börjar i Östergötland den 9 oktober.
Tony Lingeby är föreningens ordförande och han visar oss vägen till det lilla men mysiga klubbhuset. Där dröjer det inte länge förrän huset är fyllt av föreningsmedlemmar som har mycket att samtala om och inte minst utbyta erfarenheter. Ida Sörensen har mycket gott att säga om föreningen.
– Jag hörde att här fanns en så trevlig skyttebana och det stämmer verkligen för här har jag blivit så väl bemött. Alla är så vänliga och det är bra stämning. Banorna är utmärkta och i kväll har jag gjort en bra serie, kommenterar hon.
Mycket av jakt är träning och att lära sig av erfarenhet. Det gäller att våga skjuta när ett tillfälle yppar sig, och då handlar det om självförtroende och övning. Lars Gunnar Lindqvist varnar för snabbexamen och betonar att dessa verkligen inte är att rekommendera. Han berättar om vikten av att avlägga jägarexamen enligt vad jägarförbundet rekommenderar.
– Först är det 10 tillfällen med teori och sedan är det skytte som gäller med godkända prov. Inte förrän man avlagt examen och lärt sig säker vapenhantering är man redo och får då köpa vapen, påpekar Lars-Gunnar som är skjutledare och examinator för jägarexamen.
Dag Abelsson har varit med i föreningen sedan tidigt 60-tal och han är bland annat tävlingsansvarig. Han berättar att många anmäler sig för jägarexamen men få fullföljer utbildningen.
– Det är nog endast omkring sju procent som blir jägare. På senare år har det kommit fler kvinnor och bland dem är det högre procent som blir färdiga med sin examen, omtalar han.
Banan är öppen två dagar i veckan sommartid och man hyr även ut banorna till jaktlag. Varje måndag är banan öppen för daglediga, och ansvar för det har Stig Samuelsson och Kent Olovsson. De berättar att aktiviteten är mycket uppskattad.
Ing-Marie Petersson har varit med sedan 1997 och hon minns att då började det komma fler och fler kvinnor.
– Jägarförbundet gjorde en satsning i mitten av 90-talet och då kom jag med. Vi hade särskilda veckoslut och då lärde man sig mycket, betonar hon.
Vi samtalar vidare och många kommenterar att det var bra när kvinnor började intressera sig. Tony Lingeby tror att intresset för jakt med hundar har betytt en hel del för kvinnornas engagemang.
Samtliga betonar att naturintresset och den härliga känslan att komma ut i naturen är en stor motivation i jakten. Ibland kan något spännande och ovanligt hända. Anette Hjertquist visar en bild på en lo som hon plötsligt fick syn på under ett bockpass.
– Jag trodde inte det var sant! Plötsligt såg jag två öron av ett obekant utseende sticka upp över en stock alldeles i närheten. När djuret visade sig såg jag att det var en fullvuxen lo. Tala om att bli andlös och den kvällen upplevde jag verkligen något alldeles extra, berättar hon.
Träningen och förberedelserna inför jakten går vidare. Många jaktlag har krav på att skjuta sig godkänt och även ha vapnen väl inskjutna. Ordning och kontroller är A och O försäkrar samtliga.
Slutordet får Dan Abelsson:
– Det är naturen och erfarenheten som är den bästa fortbildningen för varje jägare.
Text och bild: BIRGITTA WIDÉN, HANS BLOMBERG
