Roger Axelsson och hästen Balder vann DM i skogskörning i Östergötland.
VIKINGSTAD (JB)
Skogskörning med häst i en tävling kräver precision, snabbhet och att hästen lyder och vet vad den ska göra. Den första maj avgjordes DM i skogskörning med häst. Det blev en jämnare kamp om segern än väntat.
Östergötlands brukshästklubb och JUF häst Östergötland arrangerade DM i skogskörning på Brinks gård mellan Nykil och Vikingstad. Här hos Kjell Brinkby brukar man hålla tävlingen. Nio ekipage gjorde upp i ett härligt väder som flera ansåg vara perfekt.
Kjell Brinkby gav några exempel från tävlingens stationer och om vad som gäller.
– En station heter funktionskontroll före start, det är uppbyggt med vissa straffpoäng om man inte har koll på grejerna där, berättade han.
– Station två, det är körning med släplass där de kör med en framkälke. Det är vissa straff om man kör ner pinnar sedan är det vissa krav på virkeshantering. På trean är det körning med uppburet lass och sedan ska man stanna på ett visst ställe och stå vissa sekunder.
– Fyran är Lunnbänken. De har sju stockar till förfogande och de ska läggas fem i botten och två uppå. Det ska vara så jämnt så möjligt i framkant.
Station fem var uppbyggd som äldre dagars körning av master, flaggstänger och liknande. Den stock som används är alltså lång och den ska vändas, lotsas in och ut ur en ruta och genom hinder.
På fältet och inne i skogen var tävlingen igång. Stämningen var sådär trivsam och skön som den kan vara på landsbygden såhär års. En tävlande var klar med stationen som kallas körning med uppburen last och halter.
– Det gick väl hyfsat, sa Jan Örntorp. Det var en käpp för mycket som ramlade ner men det gick skapligt.
Var det svårare än det brukar?
– Nej, det var det inte. Jag hade ofokus, jag hade inte koll på allt. Hästen har ju sin dagsform också, och är den lite på tårna då blir det gärna en centimeter åt ena eller andra hållet.
Hur länge har du tävlat i skogskörning? Har du vunnit här någon gång?
– Jag har tävlat i åtta år. Jag har kommit tvåa, tvåa, tvåa, trea och trea.
Pallplatser, alltså.
– Jag har inte tävlat de två sista åren men i år tänkte jag vara med och köra bara för det är roligt. Det är inte alltid man tävlar för att vinna utan bara för att komma ut. Det är en lite social grej, men det är klart att tävlingsdjävulen biter tag i en när en väl är där.
Thomas Eriksson med hästen Lowe hade just avslutat station fem med den långa stocken.
– Det gick bra men placeringen är ganska ointressant för mig. Det är känslan och samarbetet som är först och främst. Känns det bra så får det gärna bli en placering. Känns det inte bra, så vad spelar en placering för roll, sa han.
– Jag har hållit på till och från i tjugo år. Hästen ersatte traktorn för vedkörning eftersom jag kom åt mycket bättre med häst, slapp köra fast också. Sedan så står man på marken hela tiden så man spar ju på både kropp och själ.
– Det här är ett himla trevligt sätt att umgås. Tävlingen är lite kvittensen på var du ligger i nivå och så träffar man väldigt trevligt folk. Det är en av de få tävlingarna som man hjälper konkurrenterna. Fattas en medhjälpare kommer en annan kusk och hjälper. Det är inte så många grenar eller sporter där det är kvar med att man hjälper så.
Anders Wiklund med hästen Ego uppgav att han och frun Ingela hållit på fem till sju år med skogskörning men de är hästfolk sedan länge.
– Jag har en liten hästgård utanför Ljungsbro, berättar Anders. Vi har hållit på med hästar jämt. Jag red ju förut, Ingela rider fortfarande, vi har två döttrar som red halvblod, jag har varit med i 4H och varit med i Heda ridklubb och byggt upp den, bland annat.
Namnet Roger Axelsson var på mångas läppar. Alla pratar om dig idag. Du verkar vara favorit. Lever du upp till det idag?
– Hittills tycker jag det gått skapligt, svarade han och såg nöjd ut.
– Mycket avgörs vid lunnbänken och man ska ha lite tur. Hästen ska gå bra den dagen.
Hästen är den välkända Balder. Roger Axelsson berättade att Balder fyllt tio år dagen innan. Han är född på Valborg.
– Jag har inget att klaga på. Det enda som kan vara lite svårt är att hästarna tycker det är gott med det gröna som kommer.
Flera hästar passade på att beta lite färskt även när det kanske inte var tävlingsmässigt bra. Som många tippat segrade favoriterna Roger och Balder.
När man ser skogskörning på det här viset och kan se de minimala knappt märkbara spåren efter hästarna inser man varför en del markägare anlitar häst istället för maskin. Hästarna tar sig också genom smala passager och under tävlingen var de i form av portar som borde vara för små för stora hästar med vagn och släde. Framför allt är brukshästar i arbete en underbar levande kulturhistoria. Det blev en trevlig tävling en skön varm dag i maj.
Text och bild: BO BÄCKMAN
