Unga drar sig för att ta över lantbruk
KROKEK
Läget är allvarligt för svensk livsmedelsproduktion. Vid vårt EUinträde låg svensk köttproduktion på omkring 80-90 procent självförsörjningsgrad då det gäller nötkött och idag ligger det på cirka 50 procent. – Det här är mycket allvarligt och det är inte så lätt att vända utvecklingen. Djurbesättningarna minskar och många unga drar sig för att ta över ett lantbruk eftersom det inte är lätt att vara djurhållare idag, säger Åke Karlsson, köttproducent på Krokeks gård utanför Norrköping.
EU:s jordbrukspolitik är strikt byråkratisk och det djurskyddet som tillkommit får inte gå till överdrift resonerar Åke som för någon vecka sedan varit uppe på näringsdepartementet där det handlade om just djurskyddet vid slakt.
Slakterierna var inbjudna för att lämna synpunkter men även för att redovisa det arbete som pågått under en tid. Det framgick vid mötet att lantbrukarna många gånger kände ett obehag när de anmälde djur till slakt eftersom det kunde framkomma olika avvikelser som är offentliga. Det kan handla om till exempel klövvård och när media tar del av rapporten blir det stora uppslag om vanvårdade djur.
– Naturligtvis ska djuren skötas med omsorg men det som fattas är information, eftersom det bara handlar om en lättare påpekande i protokollet och handlar inte om vanvård. Det finns en allvarlig fara i att djurhållare pekas ut att inte sköta om sina djur, menar Åke. Ett annat problem är djurrättsaktivisterna som lämnar in anmälningar om vanvårdade djur.
– En veterinär jag talade med berättade att Länsstyrelsen fått in 600 ärenden på sitt bord och alla handlade om djurhållningen inom lantbruket och det är en svår situation för lantbrukarna. Jag är allvarligt bekymrad över svensk livsmedelsproduktions utveckling speciellt när det gäller nötdjur. Med den politik vi har idag är det inte säkert att unga kommer att satsa på djurhållning.
Åke tycker att det är viktigt att skaffa sig en nisch inom någon bransch. Satsa på den lokala marknaden, starta ysteri, slakteri och charkproduktion eller bär-, frukt- och grönsaksförädling.
– Det finns goda möjligheter att utbilda sig genom Eldrimners digra kursprogram. För den som vill bli mathantverkare finns en ettårig yrkesutbildning där det ingår både teori och praktik.
Jag vill inte gå så långt att jag säger till ungdomen att de ska avstå från att bli lantbrukare. Vi måste ha jordbruket kvar och det är ju den yngre generationen som måste ta över om jordbruket ska överleva. Problemet uppstår om det finns fler barn i familjen. Den som ska ta över måste lösa ut sina syskon som inte har något intresse att driva gården och det är en näst intill omöjlighet med de höga gårdspriser som är idag.
Det handlar oftast om både två och tre gånger över gårdens produktionsvärde. Rovdjurspolitiken är också ett hett ämne. I många delar av landet upphör lantbrukarna med sin djurhållning på grund av det stora rovdjurstrycket. Åke är tydlig med var han står i vargfrågan. – Det ska finnas noll vargar, säger han bestämt. Åke har drivit Krokes gård sedan 1975 då han först arrenderade gården.
1983 köpte han den och att han blev lantbrukare har han aldrig ångrat. – Det har varit roligt och jag har haft ett bra liv. Nu är jag pensionär men fortsätter ändå, fast visst var det roligare förr än vad det är nu. Byråkratin lagt lite sordin över det hela, erkänner han. 1996 sålde han mjölkkorna och satsade på köttproduktion istället.
– Då anlitade jag ett slakteri och hade återtag av köttet men nu har jag eget småskaligt slakteri och gårdsbutik. Jag har även lärt mig att stycka så nu sköter jag själv allt från slakt till leverans till kunderna. De svarta anguskorna går stillsamt omkring ute i hagen. Små kalvar skuttar omkring men släpper inte sin mamma ur siktet. De lever sina dagar i lugn och harmoni innan de utan stress och hets hamnar i Åkes slakteri.
– Det ska gå lugnt till väga, då mår både djur och människor bäst. Dessutom blir köttet av prima kvalité om djuret inte stressas upp när det är dags för slakt, hävdar Åke som vet vad han talar om.
Text och bild: CARINA LARSSON
