Anders Andersson, försäljningschef på SMA mineral, höll en genomgång av strukturkalkningens olika aspekter.
VÄDERSTAD (JB)
SMA mineral hade bjudit in till en genomgång av vad strukturkalkning kan göra för lerjordar och hur man genomför en sådan för lyckat resultat. På Väderstadverkens åker hölls även en fältdemonstration av kalkningen.
Lerjordar utgör en stor del av åkermarken i Sverige. De har tyvärr en tendens att få en sämre struktur över tiden. En tung maskinpark bidrar till markpackningen och en ytterligare försämrad struktur. Det som händer är att jorden inte kan ta upp näring, gödning eller vatten på ett bra sätt när leran ”är som betong”. Nästan allt rinner av.
Både lantbrukarens ekonomi och miljön drabbas. Vattnet leds bort från åkern och tar med sig mycket av det som grödorna behöver för att ge en bra skörd. Näringen hamnar istället i vattendragen. I det större perspektivet ger det här stora problem med övergödning av inte bara vattendrag i närområdet utan även av Östersjön och Västerhavet.
En del av lösningen man diskuterar är strukturkalkning med släckt eller bränd kalk, vilket inte ska förväxlas med vanlig kalkning av åkern. Genom den metoden kan vattnet tränga ner i jorden. Med detta tas ämnen som fosfor bättre upp av växterna. Kalkningen bidrar på kemisk väg att lösa upp ”det murbruk som binder lerpartiklarna till varandra” och jorden blir därmed lucker.
Försäljningschefen, Anders Andersson, på SMA mineral höll en genomgång av strukturkalkningens olika aspekter.
– Markpackning har uppkommit genom att det har körts lite hur som helst på åkern genom tiden, sa han. Någonstans sätter det stopp för utvecklingen av fina grödor.
Han berättade om lantbrukare som bara fick en del av den skörd marken borde ge trots att de använde den mängd gödning som behövs för sin mark. När de strukturkalkat återfick jorden sin bördighet, ibland gav den ännu mer än förväntat. En central punkt är att behovet av kalk uteslutande beror på lerhalten i jorden och inte av pH-nivån. Kartering av jorden måste därför innehålla uppgifter om jordens beskaffenhet.
Nu är det inte bara att hälla ut strukturkalk på åkern och tro att det ska bli bättre. Den ska spridas på rätt sätt och marken ska ha fungerande dränering. Täckdikning har länge ansetts eftersatt på många håll och här kan det finnas ytterligare skäl att se över den. Kalken är också mycket reaktiv så den måste kultiveras, inte plöjas, ner inom 1-2 dagar. Kultiveringen sker med pinnkultivator som når djupare och slår sönder leran.
– Man ska köra ner till 20- 25 centimeter om det är det som är matjord. En del kanske jobbar med 17 centimeters djup och då är det det som gäller, men hela matjorden ska kultiveras.
Det är många faktorer som måste beaktas för en lyckad strukturkalkning och det kostar en del för lantbrukaren. Vad som Anders Andersson dock upprepade gånger poängterade är att det här ska ses som en investering. Man har igen pengarna på sikt. Rinner den inköpta näringen av åkern och ut i vattnet blir skörden sämre än den ska vara. Redan där finns två betydande minus för ekonomin. Strukturkalkningens effekt varar 10-15 år.
Metoden är miljömässigt så angelägen att frågan om en gigantisk satsning på strukturkalkning ligger för behandling hos regeringen. Det är enorma arealer som kommer ifråga. Anders Andersson visade en bild på omfattningen: 500 000 hektar åkermark kräver tre miljoner ton kalk, det blir 6 000 000 ton kalk per år.
Om satsningen blir verklighet så finns flera utmaningar att hantera. Här finns det som sker med kalkbrytningen på Gotland då kalken har stora logistiska aspekter. Det blir för dyrt och miljömässigt oförsvarligt att transportera långa sträckor med lastbil. Stålverken som behöver mycket ren råvara kommer erfara sådana problem och måste importera sjövägen.
Oavsett vad som beslutas nationellt kan strukturkalkning vara värt att överväga.
Text och bild: BO BÄCKMAN
