Hans Naess från Matverk och Gastronomiska samtal delade ut första pris i den östgötska deltävlingen till Andreas Wadsten, Marie Johansson och Britt-Marie Wirén.
KISA (JB)
Kuben på Värgårdsskolan i Kisa var åter välfylld när föreningen Kindamat anordnade sin andra temakväll med fokus på mat, miljö, hälsa och ekonomi. Tema denna gång var Vilt, och ämnet belystes ur många olika vinklar som jakt, skog, olyckor och livsmedel. Under kvällen delades också priser ut i den östgötska deltävlingen av Matverk – båda priserna gick till Kinda.
Anders Gruvaeus från Svenska Jägareförbundet i Östergötland, inledde programmet med att dra statistik om jakt förr och idag. När det gäller älg så skjuts nu cirka 90 000 djur per år, jämfört med 20 000 på 1950-talet och 180 000 när älgstammen exploderade på 80-talet. Rådjur är det klövvilt som skjuts mest – cirka 100 000 per år i Sverige idag. I mitten av 90- talet, när vi fick rävskabb i landet och rådjursstammen exploderade, sköts cirka 400 000 rådjur per år.
Vildsvinsstammen har haft en dramatisk utveckling från 1989 och fram till idag. 2013 sköts cirka 100 000 djur.
– Vi har totalt sett en stor klövviltstam i landet, konstaterade han och berättade också att det skjuts runt 70 000 rävar per år, räven har alltså kommit tillbaka starkt, cirka 30 000 grävlingar, 10 000 minkar och ungefär lika många mårdar.
– När det gäller Östergötland så har vi ungefär samma avskjutningsnivåer på älg som för tio år sedan. Det skjuts runt 2 000 djur per år. Mellan 6 000 och 8 000 rådjur skjuts, och stammen tål ytterligare lite avskjutning. Det skjuts knappt 1 000 hjortar medan dovhjortsstammen stadigt pekar upp åt. Cirka 8 000 sköts i fjol. När det gäller vildsvin så sköts cirka 9 000 djur 2015, sa Anders Gruvaeus och avslutade:
– I länet skjuter varje jaktkortslösare i snitt tre klövvilt och det är häftigt. Sammantaget har vi i en fantastisk jakt i länet.
Mycket vilt leder till ett stort antal viltolyckor. Per-Anders Eriksson, länsansvarig på Nationella viltolycksrådet NRV, berättade att det i snitt sker en viltolycka i landet var tionde minut – det innebär 50 000 olyckor per år och det kostar samhället fem miljarder kronor.
– I Östergötland sker det cirka 3 000 viltolyckor om året, och just nu inträffar åtta olyckor per dygn.
NRV har sedan 2007 regeringens uppdrag att arbeta både med förebyggande arbete och eftersökning av skadade djur. I NRV samverkar 15 aktörer, bl a Polisen, Trafikverket och jägarorganisationer.
– Vi har cirka 200 eftersöksjägare i landet som har jour dygnet runt. I Kinda finns omkring 20 jägare som genomför eftersöksjakt på uppdrag av Polisen, berättade Per-Anders Eriksson. De flesta viltolyckor sker i juni samt september-november. Rådjur står för 70-80 procent av olyckorna, men dovhjortsolyckorna har ökat med 40 procent och även vildsvinsolyckorna ökar.
– Av någon anledning står oktober 2016 står för den största ökningen av antalet olyckor någonsin.
Eriksson gick igenom hur man ska agera när det sker en olycka och rekommenderade bilister att använda smartphoneappen Viltolycka.
Skogsägaren Christer Segerstéen, Hamra gård, pratade om viltskador på skog och gröda och vikten av att skogsägare planterar rätt trädslag på rätt mark. Han betonade att skogsägare har ett ansvar och det det behöver planteras mer tall.
– Och vi måste värna vår rätt att jaga i Sverige och inte låta Bryssel reglera jakten!
Om viltet som betesdjur berättade professor Petter Kjellander från Grimsö forskningsstation norr om Örebro. Stationen drivs av institutionen för ekologi inom Sveriges lantbruksuniversitet.
– Odlingsmarkerna i Sverige minskar, särskilt ängsoch hagmarker. På 100 år har en miljon hektar försvunnit, lika stor yta som tre Gotland. Det är en minskning med 70 procent. Detta är det enskilt största miljöproblemet vi har, för det är våra artrikaste marker som försvinner. – Samtidigt har de betande tamdjuren minskat från 4,3 miljoner djur år 1927 till 2,5 miljoner 2011, en minskning med 42 procent, berättade han och fortsatte:
– Vi omvandlar betesmark till skog, i huvudsak granskog. Gran har ökat med 250 procent mellan 1929 och 2013. Vi går från mångkultur till monokultur.
Professor Kjellander pratade också om sjukdomar och vilt, och fokuserade på fästingarna som till stor del använder vilt som värddjur, ett område han forskar på just nu. Sjukdomar som borrelia och anaplasma sprids endast av fästingar och behandlingsbara. TBE är ett virus som inte går att behandla och spridningen ökar.
Innan det var dags för mingelpaus och mat delade Hans Naess från Matverk och Gastronomiska samtal ut två priser. Matverk är en nationell tävling i att ta fram nya matprodukter. I deltävlingen i Östergötland deltog fyra lag, alla medlemmar i KindaMat. Första pris gick till Tudors superprinsar, ett isterband som gjorts till prinskorv utan gluten och e-ämnen, av Britt- Marie Wirén, Anders Wadsten och Marie Johansson. De får nu tävla i riksfinalen i Nyköping. Kerstin Sjöswärd fick Svenska bins hedersdiplom för marmeladen havtorn och honung.
Temakvällen avslutades med att Veronicirka Öhrvik, nutritionist på Livsmedelsverket, pratade om näringsinnehåll i viltkött och Marika Silfverschiöld från Viltmatakademin pratade om vilt i kosten.
Nästa temakväll är Matglädje den första februari då tv-kocken Tareq Taylor kommer på besök.
Text och bild: JAN HULTMAN
