Informativt studiebesök vid viltdemohägn
Deltagarna lyssnade uppmärksamt till Tomas Anderssons föredragning.
VALDEMARSVIK (JB)
Södra Skogsägarna har gjort ett studiebesök vid det viltdemohägn som finns uppsatt utmed väg E 22 strax söder om Ringarum. Det var en del tappra deltagare som samlades i ösregnet och inte minst fick ta del av projektledaren för Kraftsamling tall, Tomas Andersson, pedagogiska redogörelse för problematiken med viltbetning.
Södra har satt upp ett antal sådana demohägn på hyggen för att visa hur viltbetningen skiljer sig. Hägnet är delat i två avdelningar. Ett som hindrar allt vilt att ta sig in, samt det andra som är öppet nedtill så att exempelvis rådjur kan ta sig in. På så vis får man olika referensytor.
– Vi har satt upp detta för att på ett pedagogiskt sätt kunna visa hur det skiljer sig, sade Anders Ek, ordförande i Norrköpings Skogsbruksområde, när han välkomnade till träffen.
Efter att ha bjudit de i ösregnet närvarande på kaffe och bulle överlämnade han ordet till Tomas Andersson. Han är projektledare för ”Kraftsamling tall” inom Södra. Något som syftar till att öka andelen tall som planteras i markerna.
– Vi måste tillsammans hjälpas åt så att vi uppnår en balans mellan viltstammarna och fodertillgången i markerna, fastslog han.
Han pekade också på ett dia gram över hur tallföryngringarna sett ut sedan mitten av 1980-talet, relaterat till hur mycket tallplantor som levererats från Södra till medlemmarna.
– Det har sjunkit från en nivå på nära 30 procent av antalet sålda plantor, till under fem procent 2009, för att sedan vända uppåt igen. För Södras del ligger vi nu på cirka 15 procent, men i detta skogsbruksområde där vi befinner oss betydligt högre.
– Här ligger vi på 32 procent inflikade skogsinspektor Carl Ankarstrand, som tillsammans med sin kollega Robert Andersson också var på plats.
– Det är självklart glädjande med detta trendbrott, men den dipp som varit under många år, kommer vi att få dras med under många år framöver.
Skog tar ju som bekant ett antal år på sig att växa upp.
Beträffande detta med viltstammar i balans med fodertillgång fokuserade Andersson på att man måste ha en helhetsbild. Att endast fokusera på älgen, vilket varit dominerande under många år, är fel.
– Vi måste se på hur allt klövvilt påverkar. Detta gäller inte minst dovvilt, men även rådjur och kronvilt, samt i viss mån vildsvin, fastslog Tomas Andersson.
Han menade att älgen får klä skott för skadorna, helt enkelt därför att andra viltslag ätit upp det som växer närmare marken och att därför älgen tvingas högre upp och blir hänvisad till tall.
– Jag har själv fått tänka om när det gäller dovviltet. Jag tänkte att det är en gräsätare som egentligen bara röjer runt plantorna.
Men han hade själv planterat gran på ett område som tog sig exemplariskt och han var som skogsägare mycket nöjd.
När han senare fram på hösten tittade över planeringen, upptäckte han att det inte fanns en enda planta där inte toppskottet var uppätet av dov.
– Jag är jätterädd att vi inte tar lärdom av hur dovviltet har etablerat sig och blivit ett stort problem, utan handlar på samma sätt när det gäller kronviltet.
Älgstammen i Östergötland har halverats, medan viltbetningen har minskat mycket marginellt. Detta beror på att andra viltslag har ökat samtidigt som andelen tall har minskat drastiskt.
Det är viktigt med en samsyn mellan skogsägare och jägare, för att reglera viltstammarna till en rätt nivå, samtidigt som skogsbeståndet anpassas i så motto att rätt trädslag växer på rätt mark.
Text och bild: HANS ANDERSSON
