Lantbrukare hungriga på mer kunskap om ventilationen i sina hönsstallar
Lantbrukare vill värna om sina höns och en kurs om ventilation i värphönsstallar blev snabbt fullbokad. Stallet och hönsen är från ett annat sammanhang.
VIKBOLANDET (JB)
Att ha en bra och välfungerande ventilation i värphönsstallar är viktigt. Lantbrukarna kan mycket och vill veta mera. En kurs i ämnet blev omedelbart fullbokad.
Det kan låta banalt och självklart att ventilationen man har i sitt värphönsstall ska fungera så bra som möjligt. Sådant sköter sig väl självt bara den är installerad? Nej, riktigt så enkelt är det inte.
Även om lantbrukarna generellt är kunniga i ämnet och gör mycket själva så vill de veta mer. Den kurs på Stenby- Konungsund på Vikbolandet som i dagarna anordnas blev omedelbart fullbokad. En av kursledarna är Karin Andersson på Växa. Hon är byggrådgivare och har arbetsområde i Mälardalen och Östergötland.
Vad är lätt att göra fel på med ventilation?
– Jag skulle säga att det vanligaste är kanske att man inte hinner med underhåll, säger Karin. Så börjar något gå sönder, så går det sönder lite mer och så når man en kritisk punkt då ventilationen inte klarar sin uppgift. Orsaken kan vara att dammet sätter igen luftöppningarna in, sätter sig på fläktarna och så stjäl det kapacitet. Spjällmotorer, vajrar, tilluftsöppningar med mera drabbas och till slut gör inte motorerna sitt jobb.
– Innan man märker det så kan det bli väldigt tokigt.
– Det är mycket löpande underhåll och service som behöver göras för att ska fungera, men det ska hinnas med. Det är i lantbruket inget unikt för fjäderfäbranschen, att det är ont om tid.
Om man bygger ett nytt stall eller om man bestämmer sig för att ventilationen av någon orsak inte räcker till och vill installera ny brukar man väl anlita en ventilationsfirma?
– Många bönder vänder sig nog till sin inredningsfirma som man köpt inredningen av eller den firma man köpt ventilationen av sist. Man får man ett förslag på ny ventilation eller om man gör ett nytt stall får man det projekterat åt sig och så brukar det kunna ingå att de även sätter upp den.
– Det är kunnigt folk som säljer och ser till att det blir korrekt dimensionerat och sedan ska det också ställas in när det väl har varit igång en tid. Det är väl det som inte alltid fungerar prickfritt, framför allt inte om det är något som ändrats när det väl är inställt.
– Det gäller att vara lite om sig och kring sig och se till att få det justerat när det varit igång ett tag.
Varför man ska gå kurs om man ändå anlitar firma är för att kunna hitta symptomen på att saker går fel och att kunna ha en grundkunskap i vad som kan ha blivit tokigt. Karin Andersson säger att de flesta kan det här. Som lantbrukare kan man ändå ha nytta av att få kunskaperna uppfräschade.
– Man kan bli en bättre beställare och bättre servicekrävare. Ju mer kunskap man har desto bättre krav kan man ställa. Framför allt om man ska uppföra något nytt, att man ska ha mycket kunskap för att kunna ifrågasätta och kontrollera de förslag man får, veta vad man köper.
En utmaning med ventilation är vårt klimat, skillnaden mellan ute och inne. Vissa tider på året kan det vara mycket svårt, framför allt vintertid, då man vill hålla värmen inne i stallet när det är fem, tio kanske femton minus ute. Motsvarande finns varma sommardagar.
– Vi jobbar mot det varierande klimatet ute för att ha ett jämnt klimat inne. Fjäderfäbranschen är väldigt medveten om sina problem, men det är inte alltid lätt att hitta ett enkelt svar.
På kursen kommer Sivert Johansson att föreläsa och han är uppenbarligen ett dragplåster.
– Han är ju extremt kunnig på det här med ventilation och känd i branschen.
Den kursdag som fanns från början blev fullbokad på ett dygn så man utökade med ytterligare en och den blev också fullbokad lika snabbt.
– Det ska bli jättekul att hålla kurs och prata med lantbrukare som verkligen vill lära sig, säger Karin Andersson. Det är kul. De som är mest intresserade av kurser är oftast det som kan mycket och vill veta lite till. Många är riktigt kunniga och så vill de bli lite bättre.
Text och bild: BO BÄCKMAN
