Det är många som oroas av de skogliga frågorna och LRF:s konferens drog fullt hus på Selma spa i Sunne.
SUNNE (JB)
Ägande- och brukarrätten i skogen är en hetare fråga än någonsin. Reservatsbildningar, nyckelbiotoper och artskyddsförordningen med bombmurklor och lavskrikor rör om bland skogsägarna. Samtidigt som skogen ska skyddas så är skogen ryggraden i många landsbygdsföretag och viktig för industrin i Värmland.
LRF Värmland har bjudit in skogsägare till en kväll på Selma spa med äganderätt i fokus. Cirka 120 personer har hörsammat kallelsen och med det är detta ett av de största LRF-mötena på mycket länge i Värmland. Det är många som oroas av de skogliga frågorna. Ordföranden för LRF Värmland hälsar välkommen och beskriver tanken med detta möte.
Den första föreläsaren är Gunnar Lindén LRF Skogsägarna. Han börjar med att säga att Sverige är större än storstaden. Allt som fossilolja kan göra, kan skogen och jorden göra bättre.
– Det är inte helt enkelt att vara skogsägare idag. Turistföretag etablerar sig på böndernas mark, utländska bärplockare etablerar sig på böndernas mark och lämnar latrin och skräp efter sig. Det allra senaste är att folk väcks på natten av ungdomsgäng som störtar in för att det finns en Pokemon i köket, berättar Gunnar Lindén.
– Henrik Scane, skogsägare från Ölme ville avverka skog, men länsstyrelsen förbjuder. Anledningen är att det finns bombmurklor i hans skog! Dessutom får han ingen ersättning för att han förlorar en massa pengar genom att inte få avverka och sälja virke. Detta är en mycket het fråga med stor problematik där jurister och domstol måste in, berättar Gunnar.
Svensk fridlysning och EU-direktiv säger att: Det är förbjudet att plocka och/eller gräva upp så många som 300 olika arter. EU vill dessutom att alla fågelarter samt särskilt utpekade andra djur och växter ska fredas. Bland annat vill man förbjuda att avsiktligt störa eller döda djuren och att skada deras fortplantningsområden.
Myndigheternas riktlinjer, länsstyrelsens och Skogsvårdsstyrelsens säger att förbuden bara ska gälla när ”gynnsam bevarandestatus” sker.
– Inventeringar görs och man har funnit att det finns väldigt gott om tjädrar, hela 15 000 exemplar i Sverige. En markägare kan tvingas betala inventeringen och det kan bli långa domstolsprocesser. Reservat- och biotopskydd ges endast om skogen kan prioriteras i strategin för skydd av skog, berättar Gunnar.
– I Hälsingland finns det fem skogsägare, som är förbjudna (mot vite) att bruka sin skog. Vitet är på totalt 2,7 miljoner kronor. LRF driver frågan som principmål för två av dessa skogsägare, säger han.
Lavskrikan är en trevlig, sällskaplig fågel som finns i Hälsingland bland annat. Frågan är om man tycker att den är så trevlig om det kostar dig många tusen kronor att ha den på din mark?
470 000 hektar eller två procent av den produktiva skogen är registrerade nyckelbiotoper och det finns lika många oregistrerade. 6 000 skogsägare har mer än fem procent registrerade nyckelbiotoper.
– Skogen förlorar tyvärr sitt värde och låser ägaren när han fått en registrerad biotop i sin skog, säger Gunnar bekymrat.
Anders Heimer, representerar studieförbundet Vuxenskolan och berättar att här pågår utbildning genom studiecirklar.
– Studiecirklarna handlar om att förvalta skogen på ett långsiktigt sätt och på nio orter i Värmland kan man få lära sig mer om Skogens vatten, När andra vill ta över din mark, Dikningshandboken och Ägande- och brukarrätten i fokus 2016, säger Anders Heimer.
Ja, ämnet verkar vara infekterat och diskussionen sätter fart. Det är roligt att se att så många kvinnliga skogsägare finns representerade i kväll. Det verkar behövas mycket kunskap och man förstår att skogsägarna kan känna sig små och tillintetgjorda mot de stora bjässarna som bestämmer och sätter gränser.
Text och bild: INGEGERD LÖWGREN-JANSSON
