Inte heller jag kan ju låta bli att kommentera gängvåldet i min spalt. Som många redan påpekat är detta ett resultat som byggts upp under många år. Grundbultarna från mitt perspektiv är en för stor invandring av individer som vi haft… svårt att integrera i vårt kunskapsintensiva samhälle (både arbetsliv och skolsystem) ihop med överliberal respekt för andra kulturer och oförmåga och ovilja i beslutande skikt att våga prata om utmaningarna med helt andra värderingar i andra kulturer och de kulturkrockar som blir.
Jag pratar då främst om de hedersrelaterade kontexter och klankulturer som är otroligt viktiga komponenter i att den gängrelaterade brottsligheten. Alla som påtalat detta har fram tills det varit försent att vända, beskyllts för att vara brunbyxade och att gå mörka krafters ärenden.
Kombinerar vi allt detta med kanske världens mest generösa välfärdssystem och naiva lagar som bygger på att samhället befolkas av människor som till huvuddelen är ärliga och en del av samhället som betalar skatt och bidrar, får vi ett samhälle som faktiskt krackelerar inifrån.
Jag anser således att arbetsmarknadens parter och i klartext då fackföreningsdelen har en mycket tung börda i den uppkomna situationen.
Är det inte lite magstarkt att anklaga svensk fackföreningsrörelse för eskalerande gängvåld? Nja, kanske men kikar man bakåt de 30 år jag varit officiellt yrkesverksam har facket ständigt kämpat emot allt vad praktikantlöner och lärlingssystem heter. Sverige är inte bara det välutvecklade land i Europa som leder våldspiralen numera. Vi är också ett av få länder som inte har något lärlingssystem. Istället ska alla igenom gymnasieskolan för att få ett jobb.
En gymnasieskola vars största program är det individuella valet, det vill säga den inriktning som de går som ”inte kommer in på något annat” för att de inte fått med sig tillräckligt från grundskolan.
Och vad mer kan man begära om vi har en skola som är extremt ojämlik där vissa elever har föräldrar som kanske har motsvarande tredjeklassnivå på språkkunskap, i sitt eget hemspråk? Och dessa föräldrar ska vara ett stöd för sina barn i förberedelse för en gymnasieskola som med fackets och den västra planhalvans retorik ska göra alla högskolekompatibla för att inte bli ett såkallat Blag utan högskolekompetens. Det är viktigare att alla kan komma in på en högskola till varje pris och bli kulturgeograf, miljöstrateg, måltidsekolog eller något annat policyskapande jobb med studieskulder, stress i alla projekt och ångest inför tveksamheten i värdeskapandet i sin egen yrkes vardag, än att man via en lärlingsutbildning värd namnet kan bli bilmekaniker, plåtslagare eller varför inte vårdbiträde utan studieskulder men med en yrkesidentitet som verkligen efterfrågas här och nu direkt efter nian!
Men allt detta är ju vägen hit, nuläget och vägen härifrån kräver insikt att det krävs en rad både repressiva inskränkande åtgärder och hårdare tag, men också så klart en rad förebyggande åtgärder där möjligheter att komma in på arbetsmarknaden för både unga och äldre att uträtta fler både enkla och komplicerade arbetsroller utan att gå vägen via en akademiserad gymnasieskola eller en ”meningslös” SFI. Således börjar detta väldigt långt ned i skolåren där respekt för läraren och dess status och roll behöver lyftas och förebilder som är en del av det svenska samhället behöver få större roll.
Det mest omedelbara just nu är att hitta sätt där statusen för unga i utanförskapsområden hos guldkedjan, märkeskläderna och den häftiga Audin byts mot värdet av att få ett vanligt hederligt arbete, få bilda familj och bygga ett boende och känna tryggheten med det!
Det är kanske vår största utmaning just nu hur vi ska få en uppgiven generation att känna att vanlig hederligt knegarliv inte är så dumt i Sverige. Måhända kan vi få hjälp av gängbrottsligheten själv, genom att de just nu bidrar med insikten om att chansen att överleva är betydligt högre i ett vanligt knegarliv, vilket ju kanske även för ett barn i utanförskapsområde smäller högre än en värsting-BMW!
Må så gott det går i det eskalerande våld- Sverige önskar Peter
PETER BORRING
samhällsdebattör och opinionsbildare
