Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt torrare om somrarna i södra halvan av Sverige enligt Skogstyrelsens konsekvensanalys.
SVERIGE (JB)
Vad händer under de närmaste hundra åren om skogen brukas som den gör idag och vad händer om klimatet och sättet att bruka skogen ändras? Med jämna mellanrum presenterar Skogsstyrelsen skogliga konsekvensanalyser som kan ge svaren.
Avancerade beräkningar görs med detaljerad information om skogens tillstånd. Efter resultatvisningarna är det möjligt att dra olika slutsatser om skogen kommer att räcka till för industrin, de ekologiska konsekvenserna samt om det förändrade klimatet kommer att påverka tillväxten och hur stora skaderiskerna är.
Den senaste konsekvensanalysen, SKA 08, presenterades 2008 och nu har just konsekvensanalysen SKA 15 presenterats. Den är dock ingen prognos utan ska ses som scenarier. I arbetet med SKA 15 har sex olika scenarier tagits fram.
Utgångspunkten är hur skogsbruket ser ut idag med avverkningstakt och miljöhänsyn samt skogens påverkan av klimatförändringen. För att undvika katastrofala följder måste det undvikas att jordens medeltemperatur stiger mer än två grader, så i SKA 15 har man i grundscenariot antagit att den globala klimatpolitiken lyckas med att sänka utsläppen så att detta mål nås. I ett varmare klimat finns ökad risk för stormfällning samt att skogens tillväxt ökar.
– Skogen kommer att växa fortare och omloppstiden förkortas vilket är negativt för mångfalden. Det går att förhindra med bättre hänsyn genom att spara små fläckar i hänsynsområden i samband med skogsavverkning vilket de flesta skogsägare gör idag. De negativa effekterna är att det blir mer skador av olika slag. Vindstyrkan påverkas inte däremot kan skogen falla omkull lättare eftersom det på vintern blir mindre tjäle, säger Hillevi Eriksson som är klimatexpert på Skogsstyrelsen.
Vintertid blir markerna blötare vilket medför att det blir svårare att köra utan att undvika körskador. Skador av svamp och insekter ökar också, speciellt skador som rotrötan medför. Den sprider sig till stubbar i samband med avverkning och med tiden växer den sig in via rotsystemet och överför rotröta till intilliggande friska träd.
Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt torrare om somrarna i södra halvan av Sverige. Hillevi menar att det på torra marker borde planteras tall istället för gran.
– Det är svårt eftersom tallen skadas av älg- och rådjursbeteri i högre grad än gran. Vi rekommenderar också att i högre grad än tidigare satsa mer på blandskog. Inte bara med tanke på föryngring utan även också att behålla blandskog när det gallras och vid röjning. Då blir skogen mindre intressant för många skadeinsekter.
Den ambitionen och medvetenheten tycker hon finns hos skogsägarna redan nu, vid sidan av ambitionen att skydda mångfalden i skogen.
– Lövandelen har ökat i Götaland, men vi vill gärna se ett trendbrott när det gäller tallens minskning.
Då det gäller klimatutvecklingen menar Hillevi att utsläppen är bekymmersamt höga.
– Fortsätter utsläppen på den här nivån hamnar vi i Sverige, som ligger på en hög latitud, på mellan 4-7 graders höjning, det vill säga en bit högre än det globala snittet.
Det finns ändå en del tecken på att de globala utsläppen kan börja sänkas snart till följd av politiska beslut i olika delar av världen. Då bryts den utvecklingen och vi kan börja närma oss tvågradersmålet, vilket för Sveriges del handlar om 3-4 graders höjning i snitt.
– Fortfarande med de åtagande länderna talat om inför klimatmötet i Paris når man dock inte tvågradersmålet. Det behöver hända mer i utsläppsfrågan ganska snart. Ju längre vi dröjer med att sänka utsläppen desto mer måste de sänkas i framtiden. Ännu är utvecklingen mycket oroväckande, anser Hillevi.
Text och bild: CARINA LARSSON
