Framtidsutsikter och teknikens roll
Per Frankelius universitetslektor, docent, LiU, innovationsledare, Agtech Sweden och Karolina Muhrman, universitetslektor, docent, LiU, organisationsledare, Agtech Sweden.
LANTBRUK (JB)
Det måste investeras i dränerings- och bevattningssystem. Sverige kan få en större roll för Europas livsmedelsförsörjning. Mycket är i görningen.
Per Frankelius och Karolina Muhrman, universitetslektorer, docenter, på Linköpings universitet samt innovationsledare respektive organisationsledare på Agtech Sweden har mycket att säga om lantbruket. Här finns utmaningar, möjligheter, frågeställningar, oro och ljuspunkter. Nedan är ett axplock av deras framtidstankar.
Ny teknik kan låta fantastisk och nyttan kan bevisligen vara omfattande, men man måste ändå ha med sig att det inte bara är att inskaffa och köra på. Ett problem är att teknik inte alltid fungerar ihop med annan teknik och lantbruket har många olika system. Det är något det jobbas på.
Sedan är det en klassiker som går igen och det är om man verkligen använder det som behövs eller väljer fel sak att optimera.
– Är det skördenivån eller är det proteinhalten? säger Per Frankelius. Hög skörd på fältet och hög protein är inte samma sak.
– Ibland kan en teknik fungera bra tekniskt, men när man tittar på hur mycket det kostade att köpa den och att lära sig tekniken så kanske det går jämnt ut, det kanske inte blev något på sista raden.
Karolina Muhrman kan tillägga att det också handlar om att lära sig den nya tekniken. Det finns mycket avancerad teknik, men det finns inte tillräckligt många som kan lära ut den.
– Inte ens återförsäljarna har full kunskap om alla delar i tekniken de säljer. Även om tekniken finns tillgänglig så måste ju någon kunna lära den som ska använda tekniken att göra det på bästa sätt.
Den mycket ojämnare nederbörden ställer till mycket, men kan hanteras och bli en fördel.
– Det kommer krävas stora investeringar i dränerings- och bevattningssystem på de flesta gårdar för att det ska gå att fortsätta, konstaterar Karolina.
– Vi i Sverige kommer säkert vara lyckligt lottade, med att totalt sett över hela året ha tillräckligt mycket vatten, vilket man inte kommer ha i södra Europa, men då måste vi kunna hantera vattnet när det kommer.
– Vi måste kunna spara när det kommer för mycket vatten och dränera bort det, men spara i dammar för att använda när det är torrt. Det här kommer vara kostsamma investeringar. Det måste vi bara beredda på behöva göras om vi ska kunna fortsätta ha en effektiv växtodling.
– Scenariorna är otäcka i södra Europa, inflikar Per Frankelius. Det är bara att åka dit och titta så förstår man hur torrt det är. De måste också få bröd att äta.
Vad man ska satsa på eller förvänta inför just nästa år är ingen enkel fråga. Per och Karolina tar upp flera punkter, varav de flesta kort och gott handlar om framtiden. Utmaningarna finns ju som beredskap, Ukraina, klimatförändringar med mera, men allt är inte svart eller vitt. Några kommentarer från forskarna:
– Regelverken ger både plus och minus för Sverige. I vissa länder sätter man tumskruvarna på jordbruket, som i England och i Danmark. Där tränger man tillbaka jordbruket. Då kan man säga att de har problem med sin livsmedelsförsörjning och vi kan komma in.
– Å andra sidan finns många länder som gör det mycket lättare för jordbruket, som tillåter GMO-grödor, som tillåter massa metoder som inte är tillåtet här. Det väller in i vårt land även om man inte alltid vet om det som konsument.
– En sak är beredskapen. Det pratar alla om. Det är bra, men det räcker inte och det är ganska egoistiskt också. Vi har ju kompisar ute i Europa som vi också ska värna.
– Vi kan exportera mycket mer livsmedel. Vårt kött, vår mjölk kan ha en större plats i Europa än vad det har idag.
– Vårt lilla land har stora idéer som kan spela roll i andra länder. Vi kan sälja metoder och teknik som kan hjälpa fransmän och italienare. Då kan vi både tjäna pengar på att hjälpa dem med sina livsmedel. Om vi driver regelverk och försöker i reglera allt in absurdum och sätter käppar i hjulen för allting så att jordbruket omöjligtvis kan bli lönsamt, då tröttnar folk och lägger ner, säger Karolina Muhrman.
– Vi kommer vara bland de ställen i Europa där vi har mest gynnsamma förhållanden, men då måste vi ha något jordbruk kvar.
Sverige kan alltså få en större plats för Europas livsmedel om vi sköter våra kort på ett bara sätt.
Traktorerna kommer gå på diesel även nästa år, men däremot lanserades en robot för fältbearbetning i år. Den här typen av robotar är istället för traktorer, de går själva och plöjer, harvar och så.
– Jag tror det kommer vara tio robotar nästa år, säger Per Frankelius.
Text och bild: BO BÄCKMAN
