Inga nya investeringar trots växande elbehov
Trots det växande behovet av el gjordes inga nya investeringar i vindkraft det tredje kvartalet i år, visar ny statistik från Svensk Vindenergi.
SVERIGE (JB)
Trots det växande behovet av el gjordes inga nya investeringar i vindkraft det tredje kvartalet i år, visar ny statistik från Svensk Vindenergi. Sannolika förklaringar är att det råder osäkerheter… på energimarknaden och att det tredje kvartalet traditionellt har minst antal investeringsbeslut.
Fossil energi ska på kort tid ersättas med grön el inom svenska industrier och bland transporter. Därtill etablerar sig helt nya elintensiva industrier. Svensk elanvändning på cirka 140 terawattimmar (TWh) väntas bli minst dubbelt så stor redan inom 20 år.
Vindkraften byggs nu ut i den högsta takten någonsin, cirka åtta TWh mellan 2021 och 2022, utifrån investeringsbeslut och tillstånd från tidigare år. Att nya turbinkontrakt uteblir det tredje kvartalet i år ska bland annat ses mot bakgrund att det råder osäkerheter på energimarknaden, att det tredje kvartalet historiskt är det svagaste kvartalet och att globala leverantörer för närvarande är ansträngda.
– Många faktorer samverkar just nu. Svårigheter att binda elpriset på långa avtal tillsammans med osäkerheter kring kompetensförsörjning och framtida kostnader för turbiner gör det svårt för både köpare och säljare att stänga affärer. Samtidigt byggs det vindkraft i aldrig tidigare skådad takt och vi adderar nu vindkraft motsvarande två kärnreaktorer på drygt två år, säger Daniel Kulin, ansvarig för marknadsfrågor och statistik på Svensk Vindenergi.
Hittills i år har det investerats nästan 15 miljarder kronor i vindkraft, motsvarande 1 gigawatt (GW), eller 3,3 TWh. Vindkraftsprojekt motsvarande två GW är för närvarande ute till försäljning. Det motsvarar den genomsnittliga årliga utbyggnaden de senaste fyra åren.
Sverige har länge varit den ledande marknaden för landbaserad vindkraft i Norden, och är nu också attraktivt för vindkraft till havs. Sveriges attraktionskraft har utgjorts av en kombination av goda vindlägen, tillgång på elnätskapacitet och en effektiv marknad i kombination med företag som är duktiga på att utveckla bra projekt.
Vindkraft för 6,3 GW befinner sig för tillfället i samråd, den tidigaste delen av tillståndsprocessen. Efter samråd går historiskt cirka 50 procent vidare till tillståndsprövning, där sedan 40 procent beviljas tillstånd. Det innebär att de projekt som nu befinner sig i samråd kan antas leda till cirka 1,26 GW eller 4,2 TWh tillstånd. Det är en låg siffra, sett till det ökande behovet av el. Av projekten i samråd återfinns 1,6 GW i elområde SE1, 2,6 GW i SE2, 1,6 GW i SE3 och endast 0,4 GW i SE4.
– Sverige står för drygt 50 procent av vindkraftsutbyggnaden 2020–2022 i Norden- Baltikum och har haft den största marknadsandelen för landbaserad vindkraft i Europa. Under 2021 har vi sett Finland öka och gå om, mycket tack vare att de har högre elpriser och en god kapacitet i elnätet. Utbyggnaden behöver ske även i södra Sverige, både för att säkra industrins konkurrenskraft och för ett bra fungerande elsystem, säger Daniel Kulin.
Svensk Vindenergis statistik presenterades nyligen på konferensen VIND 2021 som arrangeras i samarbete med Arise, Axpo, Centrica, Enercon, GE Renewable Energy, Nordex Acciona, OX2, RES – Nordisk Vindkraft, Siemens Gamesa, Vestas och Wpd enligt www.svensk vindenergi.se
