Diskussion över en kopp kaffe med Jeanette Blackert
Över en kopp kaffe i köket kan man avhandla de viktigaste spörsmål.
SKÄNNINGE (LT)
En gammal tidningsartikel med rubriken ”Vattenbrist hotar världen” väckte mitt intresse för frågan. När man åker i trakterna över slätten, slås man av hur många… bevattningsmaskiner man ser på fälten. Kan detta vara rimligt med tanke på hotande vattenbrist?
Av den anledningen bestämde jag träff med LRF:s ordförande Jeanette Blackert för ett resonemang om tre frågor. Vattenfrågan i världen, miljön och frågan beredskapen inför framtiden. Förr var det vanligt med stora beredskaps – lager, kommer dessa tillbaka?
Vi skulle inte beröra valfrågorrna, men vi kunde konstatera att det saknas långsiktighet i debatten. Vem vill ta upp frågan, hur ska Östergötland se ut om 25 år eller mer, men en sådan debatt ger tyvärr inga nya väljare. I stället handlar debatten ofta om nära kommunala förvaltningsfrågor som exempel, var ska skolskjutsen stanna så det passar just mina barn. Tyvärr, så är det.
Beträffande vattenfrågan säger Jeanette att framtiden med säkerhet kommer att kräva prioriteringar, och här måste matproduktionen prioriteras högt, hävdar hon. En utredning har visat att olika produkter kräver olika mycket vatten för att bli matvaror. Som exempel kräver ett kilo potatis så lite vatten som 147 liter medan ett kilo smör kräver 22 274 liter vatten. Som ett annat exempel kräver ett kilo fläskkött 5 700 liter vatten att jämföras med ett kilo nötkött som kräver 14 193 liter vatten. Det här är skrämmande siffror som borde diskuteras och stämma till eftertanke. Det här får genomslag på priserna och här krävs en ändring.
Kontentan av första frågan blir därför att vatten måste prioriteras i framtiden och då till fördel för jordbruk och matproduktion i framtiden. Befolkningen i världen ökar hela tiden och mat måste alla ha.
Den andra frågan gällde miljön. Jordklotets matvanor omges av koldioxid. En forskare som skrivit i ämnet tror, för vi kan inte veta om framtiden, att det troligen blir varmare och mera regnigt. Östergötland fick just när jag skrev detta inlägg mellan 60- 120 millimeter regn som ett exempel på hur det kan bli i framtiden.
Nu är det inte bara koldioxiden som ökar utan även andra gaser som fluron som är ett köldmedium och därför inte är ett jordbruksproblem i första hand. Janett anser att bekämpningsmedlen behövs och här har mycket hänt. Vi har fått bättre utrusning och bättre skyddskläder och striktare hantering av hela serien av arbetsmoment beträffande bekämpningsmedel. I jämförelse med andra länder har Sverige hanterat det ganska bra.
Kontentan av den här frågan blir därför att bekämpningsmedlen måste vi använda för att kunna existera på marknaden.
Den tredje frågan var tänkt att handla om beredskap av livsmedel i landet. Den som är lite äldre kommer ihåg att vi hade beredskapslager av flera viktiga varor i händelse av ofredstider. I nästan varje samhälle ute på slätten fanns silotorn avsedda för beredskapslagring av spannmål. Dessa silos är idag sålda till andra ändamål, i till exempel Söderköping har det till och med blivit bostadslägenheter. Hur ser du på det, frågar jag Jeanette. Hon är för ung för att ha någon egen erfarenhet av andra världskriget. Men då var det inte ovanligt att bönderna fick leverera spannmål till dessa beredskapslager som i regel tömdes för export var tredje år för att stå klara att åter fyllas med ny gröda.
Jeanette säger att det hänt mycket inom jordbruket sedan andra världskriget. Idag är gårdarna större och varje gård har möjligheter att hantera sin egen skörd. Många gårdar har egna torkanläggningar och kan leverera långt efter skörden.
Hon ser därför inte samma stora behov av beredskapslager som under andra världskriget, men naturligtvis måste vi ha en strategi om hur vi ska klara matförsörjningen i händelse av krig eller annan händelse.
Kontentan av den här frågan kan sammanfattas så här: Jeanette tror inte att Sverige varken behöver eller kommer att bygga upp ett liknande nät av beredskapslager för jordbruksvaror som under andra världskriget. Vad det gäller spannmål finns idag betydligt större lagringsmöjlighet ute på gårdarna som kan kompensera de tidigare beredskapslagen, dessutom finns inte kravet att leverera direkt vid skörden, då fler gårdar dessutom har egna torkanläggningar.
Det är svårt att veta hur framtiden blir, men man kan inte fastna i dagsfrågorna. Politik är att bära på idéer om vilken morgondag man vill ha, inte bara för sig själv utan kanske ännu mer för sina barn.
Tack, Jeanette för en bra pratstund!
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
