Regler och kostnader är avgörande för lantbrukarnas lönsamhet
SVERIGE (JB)
Det är sedan länge känt att det svenska lantbruket ger god avkastning och har friska djur med bra tillväxt. Dock sjunker den svenska självförsörjningsgraden på gris och nöt vilket beror på minskad produktion men också på minskad konsumtion. Krångliga regler och höga driftskostnader är även det en bidragande orsak.
I jämförelse med andra EU-länder är lönsamheten dålig, det svenska jordbruket måste stärkas gentemot konkurrenskraften. Sänkta produktionskostnader, sänkt skatt på drivmedel men även förenklade regler skulle ge det svenska jordbruket bättre lönsamhet. Konkurrensen är snedvriden tack vare att lantbrukare i andra länder inte har lika strikta och högt ställda krav gällande miljö – och djurhållning.
Hur framtiden kommer att se ut för den svenska kött och mjölkproduktionen beror mycket på konsumenterna. Efterfrågan och betalningsviljan styr producenternas lönsamhet. För att gynna producenterna är det viktigt att konsumera det som producerats av de svenska lantbrukarna istället för att välja billigt importerat kött. Lantbruket påverkas av politiska beslut. Beslut som innebär ökade omkostnader som tillexempel skatt på bränsle, begränsningar hur arbetet utförs och fler kontroller.
Viss del av lantbrukarens inkomster är stöd från EU. Vilket bidrar till en ekonomisk påverkan. Genom politiska val kan lantbrukarna själva vara med och påverka politiska beslut. Vissa beslut tas på felaktiga grunder eller av okunskap. Snabba förändringar gör att det kan vara svårt att navigera i framtiden. Inte minst då det gäller klimatet vilket är en stor utmaning för jordbruket som är den näring som påverkas stort då klimatet förändras.
Här krävs kunskap oavsett om det gäller framtida odlingar, digitalisering eller innovationsdriven utveckling inom jordbruket. Idag subventioneras mycket till jordbruket genom stadskassan. Framtiden får utvisa om trenden håller i sin gällande konsumtion av närodlat och möjligheten att subventionera ekologiskt lantbruk. En stabil lönsamhet kräver konsumenternas villighet att betala mer för varan. Stigande priser är en av effekterna efter sommarens torka.
Priser som tyvärr inte kommer lantbrukarna till del då även mellanhänder kommer att stå för en del av prishöjningarna. Lantbruket är beroende av priset på avsaluprodukter, insatsvaror och produktionsresultat. Skuldsättningen för lantbrukarna har under åren stigit konstant, investeringar görs med hjälp av lån. Det ekonomiska behovet är stort i och med den kapitalkrävande verksamhet som ett jordbruk innebär. Det blir allt dyrare att driva jordbruk i Sverige.
Små gårdar övergår istället till att plantera skog på åkrar vilket anses på sikt vara mer ekonomiskt gynnsamt. Vilket i sin tur slår tillbaka på den viktiga livsmedelsproduktionen. För ett hållbart och lönsamt jordbruk i framtiden krävs korrekt politiskt fattade beslut och ett innovativt jordbrukssystem som tar hänsyn till ekonomi och miljö.
Text och bild: CARINA LARSSON
