KINDA (JB)
– Den dag du saknar bonden är det för sent, säger Barbro Bragée, ordförande i föreningen Kindamat. Föreningen ger nu en serie med temakvällar där fokus ligger på mat, miljö, hälsa och ekonomi. Landsbygden ger inte upp och det finns möjligheter.
Kindamat är en ideell förening för lokala producenter. Den har utvecklats ur ett leaderprojekt som inleddes 2010. Man ville synliggöra och upptäcka den lokala maten. I Kinda finns många företag inom livsmedelsproduktion. Här finns kött, förädling, odling, mejeri med mera. Det finns även mattraditioner att värna.
Förutsättningarna för lantbruk och landsbygd förändras. Vartefter samhällsservice och kollektivtrafik minskar eller försvinner tappar landsbygden attraktion och möjligheter.
Lantbruket har under många år stått inför ofta övermäktiga utmaningar med nedläggning av gårdar och förändrad produktion som följd. I kölvattnet finns igenväxning av betesmarker med allt vad det innebär för biologisk mångfald och öppna landskap. Ja, vad händer sedan med vår mat och Kindas mat?
– Den dag du saknar bonden är det för sent, säger Barbro Bragée, ordförande i Kindamat.
Utvecklingen måste ta en ny riktning. Nu genomför Kindamat en serie temakvällar förlagda till Värgårdsskolan Kisa. De har sitt fokus på mat, miljö, hälsa och ekonomi.
– Engagemang, lärande och möjligheter. Det där är det vi vill få fram med vår serie. Vi måste förenkla för lantbruk och landsbygd, inte försvåra.
– Kindabygden utmärker sig i hela Europa. Det är unikt med alla dessa mular. Därför ska vi vara rädda om vår bygd. Vi måste få igång ett engagemang, gå före och visa att det går. Det är ett annat tänkande i våra grannländer. Till exempel Österrike satsar på småskalighet.
Varje kväll har alltså sitt eget tema. Mjölk, vilt, matglädje, kött och en temakväll som handlar om försörjning och beredskap finns på schemat. Första temakvällen är den 26 oktober och då är ämnet mjölk.
– Mjölken är en motor för Kindabygden, säger Barbro Bragée.
Fortfarande finns en del planering kvar för den första kvällen men tre föredrag är klara. Marita Wolf, ordförande i Växa Sverige, representerar producenterna. Från LRF finns Karin Hallgren, enhetschef opinion, med och belyser konsumentperspektivet. Det handlar ju om mjölk så riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) som länge drivit mjölkfrågan kommer också att tala under kvällen.
Det är knappast möjligt att separera mat och lantbruk från de övriga landsbygdsfrågorna. Man kommer hela tiden tillbaka till att allt hänger ihop. Lantbruken med betande djur håller landskapet öppet och attraktivt. Samtidigt är en väl befolkad landsbygd viktig för att behålla servicen som även lantbruken behöver.
– Man får till och med landsbygd på recept men tas allt bort från landsbygden kan man inte bo där.
Barbro Bragée betonar att man inte heller behöver ha jättegårdar. Det finns flera sätt och metoder att ha gård, djur och odling, kanske förädling i mindre skala.
– Vi ska inte tillbaka till något gammalt utan se det med nya ögon, säger hon. Gamla metoder kan användas på ett nytt sätt. Det finns ingen beräkning som visar att det är lönsamt med investeringar för flera miljoner i hypereffektivt och hypertekniskt.
– Rusta de gamla jordkällarna! Det är det bästa vi har. De kostar ingen energi heller.
– Jag tror på ungdomen, säger Barbro Bragée med stor övertygelse. Många tröttnar på stressen och oljudet.
– Det är sådant här jag tror kryper upp för diskussion under våra temakvällar.
Det blir olika talare varje gång, provsmakning och debatt. Den första temakvällen, 26 oktober, invigdes av landshövding Elisabeth Nilsson.
Text och bild: BO BÄCKMAN