Finns mycket större potential visar ny rapport
Svensk mat, något som även andra länder säkert skulle uppskatta. Men svenska livsmedelsföretag som vill exportera möts av många hinder både på hemmaplan och utomlands.
SVERIGE (JB)
Den svenska livsmedelsexporten skulle kunna öka betydligt om ett antal hinder åtgärdades, visar Livsmedelsföretagens nya rapport. I fem punkter listar de vad som behöver göras.
Livsmedelsföretagen har cirka 800 medlemsföretag som sysselsätter närmare 50 000 personer, omsätter 195 miljarder kr/år och tillsammans utgör Sveriges tredje största industrigren. Inte illa, men när det gäller svensk livsmedelsexport finns fortfarande en hel del att förbättra.
Under 2020 uppgick den svenska exporten av livsmedel till 63 miljarder kr. Det utgör cirka 30 procent av omsättningen vilket är en jämförelsevis låg exportandel om man jämför med andra svenska industrier som i många fall en exportandel runt 70 procent. Det finns med andra ord en hel del som kan förbättras för att svensk livsmedelsexport ska kunna nå sin fulla potential.
I sin rapport ”Fem avgörande hinder för svensk livsmedelsexport” listar Livsmedelsföretagen de främsta orsakerna till den låga exportandelen. Dessa är:
• Förlegade avtal med nyckelmarknader
• Brist på handelsrepresentation
• Köer och handläggningstider
• Exportförbud för viktiga handelsvaror
• Begränsad tillgång till nya marknader
Rapporten bygger på dokument från WTO, OECD, Europeiska kommissionen, Regeringskansliet, Kommerskollegium, Tillväxtverket och Business Sweden. Dessutom har ett antal kvalitativa intervjuer genomförts, bland annat med representanter från Regeringskansliet, Kommerskollegium, Business Sweden och med Livsmedelsföretagens egna experter. En enkät har också gått ut till alla medlemsföretag i Livsmedelsföretagens exportnätverk.
− Sverige är en liten och extremt konkurrensutsatt marknad med små marginaler, och för ett livsmedelsföretag som vill växa så är exporten ofta nyckeln till lönsamhet. Men idag är det alldeles för svårt och dyrt för alla utom de största företagen att ta sig ut på nya marknader. Det måste vi ändra på om vi vill att den svenska livsmedelsindustrin ska finnas kvar och utvecklas. Potentialen är enorm och vi vet vad som behöver göras, så nu finns det inga ursäkter att inte agera, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
I rapporten listar Livsmedelsföretagen även fem policyförslag för att öka exporten:
• Öka antalet lantbruksråd med främjaruppdrag
• Ökad dialog med Norge om landets importrestriktioner
• Öronmärkt satsning på kortade handläggningstider och marknadstillträden på ansvariga myndigheter
• Tillsätt en utredning och påföljande handlingsplan för omtag i snusfrågan på EUnivå
• Upprätta en samverkans – modell kring fytosanitära frågor
− Förutom att de smakar väldigt bra så är svenska livsmedel högkvalitativa, säkra, näringsrika och hållbart producerade. Vi gör massor med mat och dryck som världen vill ha men vi är för dåliga på att få ut dem. Jämfört med till exempel Danmark, Irland och Nederländerna så satsar vi alldeles för lite på livsmedelsindustrin i allmänhet och livsmedelsexporten i synnerhet, säger Björn Hellman.
– Med en förhållandevis liten insats inom områdena som vi pekar ut i rapporten skulle vi kunna dubblera den svenska exporten på mindre än 10 år.
Text: TOBIAS PETTERSSON Bild: LIVSMEDELSFÖRETAGEN
