Under fikapausen i det vackra solskenet vid Nääs kursgård i Borensberg, pratades det mycket om lamm och får.
MOTALA (JB)
Den första helgen i augusti höll Svenska Leicesterfårföreningen (uttalas lesterfår) årsmöte på Nääs kursgård och hotell i Borensberg. Man började dock redan på fredagskvällen med att lära känna varandra vid en god kvällsgrillning.
Helgen var fullspäckad med aktiviteter. På lördagsförmiddagen var det ett mycket intressant seminarium om hur man kan höja kvalitén på lamm- och fårkött. Magnus Gröntoft, ersättare i fårföreningens styrelse höll noga reda på föreläsare och förde seminariet framåt med säker hand.
Från Svenskt kött kom Maria Forshufvud och tryckte på att får- och lammproducenterna skulle vara noga med att tydlig- och synliggöra att det är svenskt kött man producerar. Det finns en fin symbol och många konsumenter letar efter den på förpackningen.
– Berätta om din produkt som producent, underströk Maria. Sträva också efter att få en jämnare volym och jämnare kvalitet.
Magnus Jönsson, ordförande i fåravelsförbundet, berättade om den målsättning man har för fårnäringen till 2020. Svenska mervärden i djuromsorg, hälsa och naturvård räcker inte hela vägen. Det måste finnas en bra kunskap och hantering genom hela kedjan allt från hemma på gården till konsumentens bord. Ökad produktivitet, bättre och jämnare kött ger ökad kundnöjdhet.
– Vad ska vi göra för att lyfta ätkvalitén? Vilken är den svaga punkten? Hur ser det ut i får- och lammkedjan? Det är några frågor ni kan ställa er som producenter, sade Magnus.
Just kvalitén och smaken pratade Berit Wallin Håkansson om. Finns det smakskillnader mellan de olika fårraserna? I våras gjordes en blindtest med en panel bestående av duktiga krögare, av olika fårkött på Westerqwarn. Fåren kom från samma område, hade samma ålder, de hade ätit gräs, köttet hade varit fryst.
Likt en vintest hade man spaltat upp frågorna i 1. Textur, det vill säga hur köttet kändes i munnen, vilken konsistens, torrt, trådigt och så vidare. 2. Smak, mild, sammansatt, kraftig, vild. 3. Intryck, var det ospecifikt, intressant eller speciellt gott. 4. Med smak av: Krydda, metall, lever, grönmögelost och så vidare och så en femte punkt, vad ska man servera köttet med?
De duktiga krögarna kunde känna skillnad. De gav även förslag på vad köttet kunde användas till. En lång diskussion hade följt.
– Men det är jätteviktigt att inte släppa skillnaderna, avslutade Berit sitt anförande.
Tomas Olsson var näste talare och han är ordförande i lammproducenterna. Han berättade lite om bakgrunden till svensk lammproduktion. Från att ha varit dåligt efterfrågat med ojämn kvalitet, så är efterfrågan nu mycket stor.
Tomas själv har en besättning på 900 tackor och levererar sina lamm till Fällmankött sedan 1997. Han levererar både vårlamm och lamm som gått på bete. Ger man tackorna rätt foder så växer lammen bra. Tomas är totalt öppen med sin gård för de som köper hans lammkött. Han betonade också att det är jätteviktigt att prata med varandra och att hjälpas åt. Han gav tipset till deltagarna att ta kontakt med lokala krögare för att sälja sitt kött.
Det pratades mycket om att ha en bra kedja och där kommer också slakteriet med i bilden. Erica Karlsson från HK Scan informerade om slakteriets ansvar för att få bra köttkvalitet. Hon visade även på bilder hur man slaktade får tidigare i Linköping, men att man nu har en mycket bättre slaktlinje. Djuren är mycket lugnare, de går på halmad drivgång och behöver inte trängas. På så sätt har man fått bättre arbetsmiljö, högre säkerhet, bättre bedövning och renare hudar. Med en korrekt bedövning, får man också bättre smak på köttet.
En diskussion följde bland åhörarna om olika slaktmetoder ute i världen. Om man nu har får och kanske vill sälja direkt till konsument, hur gör man då? Rose- Marie Billefält från Grävelsta lamm AB berättade om sina erfarenheter. De är en Kravgård och samtidigt en besöksgård. Kunderna får boka lådor som sen hämtas och faktureras. Hon beskrev även problem som kan uppstå, men inget avskräckande exempel.
Seminariet avslutades med ett grupparbete om vad man som producent kan bidra med, vilka kunskaper behövs för lammproduktion och hur kan våra kontakter med konsumenterna förbättras?
På eftermiddagen efter lunch hade man årsmötesförhandlingar. På kvällen åts en 4-rättersmiddag på Göta Hotell i Borensberg, med rätter av får- och lammkött där kocken Fredrik Eklund berättade om hur han bedömer köttkvalitén och olika användningsområden.
Söndagen inleddes med ett besök på det nyinvigda slakteriet i Västanå, Borensberg. Lunchen intogs på Brunneby musteri och helgen avslutades med ett gårdsbesök hos Karin och Göran Nästorp, Motala.
Text och bild: EVA CARLSSON
