Vd med ovanligt stor erfarenhet och genuint intresse för odling
Carl Gudmundsson och den nyrenoverade huvudbyggnaden på Låstad.
VIKBOLANDET (JB)
Framåt är det som gäller för Carl Gudmundsson och lantbruksföretaget Kryger. Med en stor erfarenhet och en rejäl portion framåtanda så har mycket skett sedan 2018.
Jordbrukaren träffade Carl Gudmundsson, vd för Kryger, på hans gård Låstad (Låsta Säteri) utanför Norrköping.
Den stora bostadsbyggnaden är mycket fin och representativ såväl exteriört som interiört. Carl berättar att de sedan gården köpts ägnat ett par år åt renovering.
Det här huset hade stått tomt i 20 år så man ”blåste ut” allt, byggde om inne och gjorde en så varsamt smakfull tillbyggnad att man tror den är en del av det ursprungliga huset.
Trädgården var igenväxt så den röjdes. Endast ett fåtal träd befanns vara värda att lämna kvar. Det ska dock åter bli fler med tiden. Resultatet är alltså en den här vackra bostaden med en luftig tomt varifrån man har god sikt över omgivningarna, resten av gården och en del av marken.
Carl Gudmundsson kommer från en närliggande del av trakten och har en makalös historia bakom sig, pågående och framåt.
– Jag uppvuxen på Vikbolandet utanför Norrköping på en gård som heter Flemminge (Flämminge) som min morfar köpte på 60-talet. Min pappa är växtagronom så mina föräldrar träffades därute. När jag växte upp så började pappa på Väderstad.
– Jag växte upp med jordbruket hemma. Efter grund – skolan har jag knappt bott här. Jag gick på gymnasiet på Ryssby i Växjö. Jag hade också planer på att bli växtagronom och skulle söka till Ulltuna. Jag var hemma ett halvår efter Ryssby och åkte istället till England eftersom jag var mer arbetssugen än lässugen.
Det var inte riktigt meningen, men han blev kvar i England i 2,5 år där han jobbade på en stor gård. Flemminges 120 hektar åkermark var utarrenderad så när han återvände från England och Väderstad ville att han skulle hjälpa dem så han åkte och visade såmaskiner i Baltikum och på andra platser.
Drygt 20 år gammal åkte han till Polen, för att arbeta i ett bolag med 8 000 hektar åkermark.
Det var bankmän som startat det bolaget så lantbrukskunskapen behövdes från annat håll. Carl återvände så småningom hem igen.
– Sedan började jag på Väderstad och jobbade där hela tiden. De hade många osålda maskiner i Ryssland. Jag visade dem där och jobbade där i tre år.
– Även fast jag inte skulle bli anställd, blev jag det ändå och slutade som försäljnings chef för Västeuropa 2018.
2017 bildade Carl med affärspartner bolaget Kryger. Samma år valde arrendatorn på Flemminge att kliva av.
– Vårt första år med Kryger var 2018. Då var jag fortfarande kvar på Väderstad. 2019 slutade jag på Väderstad helt och hållet och fokuserade på Kryger.
– 2019 blev det generationsskifte på Flemminge så jag löste ut min mamma och min bror på hemmagården. Jag hade ett nystartat jordbruksföretag, inga maskiner, ett helt vitt papper och inte en skiftnyckel i bolaget. Det krävdes mycket pengar så då behövde vi få in pengar från annat håll. Vi höll på rätt mycket med entreprenad och grävde i våtmarker och fräste åt Länsstyrelsen.
– Sedan växte det på så fram till förra året hade vi fem grävmaskiner och sedan har vi lagt på en gård varje år. Så det här året som var hade vi 633 hektar åkermark fördelade på sex gårdar.
Carl äger själv Flemminge och köpte till Låstad.
– Kryger är vårt driftbolag som arrenderar marken även av min partner som också är delägare. Hans gård ligger vid Stegeborg. Kryger arrenderar all åkermark. Vi har två anställda. Vi har inte grävmaskinerna kvar. Vi kom till ett vägskäl. Vartefter jordbruket växte hann vi inte med.
– Nu går vi in i 2024 som ett rent jordbruksföretag.
– Sedan sköter jag mina gårdar själv i min enskilda firma. Gårdarna försöker vi utnyttja till det fullaste. Vi odlar inte bara spannmål. Vi lagrar slam i ett samarbete med Biototal. Vår grej är att försöka göra så mycket av jordbruksaffären som vi kan.
Med slamlagringen följer också att man får tillbaka organiskt gödsel.
– Vi håller på att bygga platta nummer två där vi ska lagra ytterligare sex tusen ton slamm. Vi har redan en platta på andra gården som tar tre tusen ton. Biototal arrenderar plattan.
– De behöver samarbetspartners som oss. Det är det vi måste göra mer av, bredda vår affär, bli en samarbetspartner. Det kräver också kapital.
Att ha gårdar utspridda med många mil mellan kräver en genomtänkt logistik.
– Vi brukar allt i block som följer växtföljden. Blockodlingen är superviktig för logistiken, till exempel all höstraps på ett ställe.
– Även om vi är lite utspridda så kör vi mindre än många andra. Vi inte har några skötselavtal, bara arrenden så då kan vi köra allt som en enhet i Kryger.
Blockodling medför även andra fördelar som vid beställning av gödning inför kommande säsong. Växtföljden är också viktig liksom att sköta jordarna.
– Vi måste öka bördigheten i jordarna hela tiden, säger Carl Gudmundsson. Det är stora maskiner idag.
– Sedan är det jordbearbetning. Vi är ju på tunga leror. En lera vill helst inte bli bearbetad alls, om den får välja själv. Vi måste reducera bearbetningen samtidigt som vi ökar skördarna.
– Jag har jobbat med mellangrödor sedan 2008. Dels vill vi ha marken bevuxen hela tiden, dels för att utveckla den, men dels också för att vi inte ska ha näringsläckage. För att utveckla jorden framåt är det viktigt att det växer något där hela tiden. Man kan inte få struktur på marken med kalk eller metall. Ordet jord betyder ju att det är materia som är vid liv.
Markpackningen då?
– Vi har byggt bort mycket av problemet på olika sätt. Vi kör färre gånger per år. Tar man bort fyra varv på gärdet så tar man bort mycket markpackning till att börja med. Grundproblemet på många ställen är att man kör för mycket.
Utmaningar är något som Carl Gudmundsson tycker om eller, som det verkar behöver. För bolagets del finns ledstjärnor som investeringar och expansion. Att ta hand om sina gårdar och ha dem i bra skick ä,r centralt.
– Man förädlar en gård med fina byggnader och ordning och reda.
Ett exempel på denna förädling och hur smart den kan vara är maskinhallen på Låstad:
– Här var den här gamla torkbyggnaden. Den rev vi ner och byggde maskinhallen som har Låstadsfärgerna. Maskinhallen är planlager under skörden, under vintern är det lager. Hela maskinparken för jordbearbetning får plats här.
– Vi har tjänat pengar varje år utom förra året. Jag tillhör den kategorin som investerar så mycket det bara går, men det är klart att det gör en enorm skillnad att betala en procent ränta eller fem.
– Jordbruk är så oerhört oförlåtande. Vi ska producera vete till en viss nivå, åtta ton och så får vi sex ton. Jag får fortfarande ta hela kostnaden. Ett år som 2023 slår en rätt i kistan. Det vet vi ju om, men också det som gör att det är roligt, att det är jättesvårt.
– Jag har ett ansvar både i familjen, jag har ju sambo och två barn, och i bolaget att få det här att fungera. Vi ska utvecklas framåt.
Driftigt, effektivt och genomtänkt.
Text och bild: BO BÄCKMAN
