Här spånar Vänerbränsles projektledare Staffan Wilhelmsson tillsammans med Moelvens Fredrik Wallenstad, EU-parlamentets Fredrick Federley och Fortums Kjell Nilsson.
KARLSKOGA (JB)
Den svenska skogen växer som aldrig förr. Som en av det positiva ekonomiska och miljömässiga följderna har allt fler visat intresse för de produkter som genereras. Biobränsle har fått en allt större efterfrågan och därför invigdes i början av januari 2016 en nybyggd biobränsleterminal i Karlskoga.
En stor hjullastare framförd av en av landets EU-parlamentariker börja fylla en specialbyggd järnvägsvagn med flis. Fredrick Federley (C) invigning manifesterar resultatet av ett tioårigt projekt med ett flertal intressenter inblandade. Vänerbränsles projektledare Staffan Wilhelmsson har varit med från början och efter många turer lyckats få kunder och leverantörer att finna varandra.
Mitt i detta samarbete står Lastbilscentralen som har investerat i själva terminalen. Men investeringen om cirka tre miljoner kronor är en bra lösning för alla inblandade med ett tioårsavtal i botten, förklarar ansvarige Henrik Gillesson på LBC Logistik.
Terminalen kommer att vara ett nav i regionen och årligen leverera över 100 000 kubikmeter förnyelsebar skogsmaterial som kommer hit tack vare specialbyggda täckta flisbilar.
Fredrik Wallenstad, vd för Moelven, berättar i sitt anförande att då ingår sågverkets stora mängder spån från det närbelägna Valåsen i Karlskoga. Bara dit kommer 70 timmerbilar varje dag. Allt spån kommer att fraktas på räls från terminalen direkt in i Värtaverket.
Även den anläggningen är ny och Sveriges, kanske världens, största biokraftvärmeverk. Värtaverket är ett av Stockholms kraftvärmeverk och ger el och värme till stor del av huvudstaden med 90 procent verkningsgrad. Dessutom minskar koldioxidutsläppen motsvarande en och en halv månads trafik i staden.
En verksamhet av den digniteten klarar icke allenast sin försörjning av spån, flis och skogsrester från landets producenter. Enligt Fortums bränsleförsörjningsansvarige Kjell Nilsson behöver deras nybyggda flispanna 650 000 ton per år, varför det mesta kommer per båt från andra sidan havet.
Fortum har för transporter inom landet låtit bygga två tågset á 27 vagnar med spe – cialcontainrar. De 4 500 ton tunga tågset som levereras från denna terminal räcker således knappt tre dagar.
Då bränslet kommer från olika håll och några dagars bränsle kan lagras på plats är inte Kjell Nilsson orolig för tillgången. Inte ens om det skulle bli trångt på spåren genom huvudstaden. Dessutom kan Värtaverket stötta med både kol- och oljepannor, idag cirka 10 procent av energin, vilka planeras att fasas ut inom cirka 15 år.
Tågen går inte alltid tomma tillbaks utan har med sig aska som på olika sätt kommer in i kretsloppet igen eller hamnar som fyllnad i exempelvis vägar.
Nu är det inte bara el och värme som produceras från allt spån. Frederick Federley hyser i sitt invigningstal mycket stort hopp om skogens framtid.
– Det finns andra enorma värden i skogen och den kan med modern teknik omvandlas till fordonsbränsle och andra kemiska substanser. Eller ta det senaste, nanocellulosa som skulle kunna ersätta stålet i byggbranschen. I den formen är trä tre gånger mer hållfast än stål!
Med utökade användningsområden för trä skapar den utökade efterfrågan mer jobb i alla led, inte minst på landsbygden. Många skogsfastigheter är familjedrivna och spridda över landet.
Tillsammans med en förbättrad infrastruktur är skogen således en rejäl tillväxtmotor för hela Sverige. Den är redan idag större än exempelvis bilindustrin som det skrivs mycket om.
– Man kan snart fråga sig var klösmärkena hamnar, på in- eller utsidan av murarna runt storstäderna, frågar han retoriskt den samlade publiken denna kylslagna och fuktiga dag på den alldeles nyinvigda Botorpterminalen.
Text och bild: BERNT MAGNUSSON
