På Järnevid finns möjlighet att lösa strömförsörjningen
Torvald Staaf visar en del av gårdens ”kommandocentral”.
VADSTENA (JB)
Järnevid gård ligger utmed Vätterstranden i Vadstena kommun. Det är en gård på 210 hektar med spannmåls- och oljeväxtodling. Efter en generationsväxling har Kerstin och Torvald Staaf lämnat över gården till två av sönerna, Johan och Niklas, som nu är tredje generationen på Järnevid.
– Pojkarna och jag hjälps åt med gårdens skötsel. Det är bra att vara flera under högsäsongerna samt att kunna bolla idéer om gårdens skötsel och framtid. Johan och Niklas har dessutom arbete utanför gården, kommenterar Torvald.
Förutom att han drev gården var Torvald under många år lantbruksdirektör på Länsstyrelsen. Allt som rör landsbygden och dess näringar är av stort intresse för honom.
Han engagerar sig i olika frågor, framförallt i hur jordbrukssektorn ska klara lönsamhetskraven. För vem vill investera i lantbruk när lönsamheten blir noll? De senaste åren har energipolitiken legat honom varmt om hjärtat.
– Vi går mot energibrist på jorden, inte minst därför att utvecklingsländerna vill komma ifatt västvärlden. Även i Sverige är det ett problem eftersom energipolitiken är ojämn och vissa satsningar är helt misslyckade, påpekar han.
Den senaste trenden just nu är att byta ut dieselfordon mot fordon som drivs med batterier. Då fokuserar man på motorerna när den viktiga frågan är vilket bränsle som används. Att bygga batterier till fordon blir oerhört dyrt.
För att en elbil ska bli klimatneutral i jämförelse med en dieselmotor måste en elbil köra cirka 17 000 mil.
En annan fråga är hur vi ställer oss till det stora behov av sällsynta metaller som behövs i tillverkningen av batterierna? På de platser där de finns kan brytningarna förstöra oerhört stora naturvärden.
Det gäller att se om sitt hus och på gården Järnevid förbereder man sig inför höjda bränslekostnader. Därför har man bestämt sig för att investera i solel.
De första solpanelerna sattes upp sommaren 2018. De är anpassade till att motsvara ett hushålls behov. Flera av de stora byggnaderna på gården väntar på att få sina solpaneler. Till sommaren 2019 kommer de att kunna leverera den el som behövs på gården. Ett mål är att produktionen ska motsvara företagets årsförbrukning.
Torvald betonar att vi inte kan vara säkra på att samhället alltid kan leverera den el som behövs för att hålla igång våra system.
– Om något händer och elen stryps helt så har vi skaffat elaggregat som kan hålla gården igång även då solelen inte produceras. Då kan vi med aggregatet få tillräckligt med el för en kortare tid, påpekar Torvald.
Gården har två silos för lagring och torkning av säd och kapaciteten ligger på totalt 1 200 ton. Att torka säden med dieselolja är dyrt. För sex till sju år sedan investerade de därför i en panna för fast bränsle, och idag drivs torken med pellets.
Torvald vände sig till Klimatklivet på Naturvårdsverket när det gällde ansökan för solel och det går även att vända sig till Landsbygdsprogrammet.
Båda myndigheterna hjälper till vid ansökan samt ger stöd och råd. Anledningen att Järnevid valde solpaneler var de många fördelarna. Solceller och solenergi är en fantastisk uppfinning som omvandlar energin i ljusets fotoner till elektrisk ström.
På Järnevid skickas den producerade strömmen direkt ut på Vattenfalls ordinarie nät. Fördelarna med solel är många. Bland annat att den inte ger några föroreningar, den är tyst och spar utrymme samt minskar beroendet av importerad energi.
Det finns nackdelar också. En sådan kan vara investeringskostnader men där får man hjälp av stödprogrammen. En annan nackdel är minskad eller utebliven produktion under nätter och vintrar.
Text: INGA BIRGITTA WIDÉN Bild: HANS BLOMBERG
