Bara halv skörd under torkans år för Melby gård
Jimmy Davidsson på gården Melby i Mogata tror på att hjälpas åt under kristider. ”Jag tror man har igen om man hjälps åt. Det behöver inte bara vara ekonomiskt”.
SÖDERKÖPING (JB)
För Jimmy Davidsson i Söderköping är årets tröskning avklarad. Redan den 20 juli drog han igång årets tidiga skörd och den 17 augusti var allt klart. Just idag regnar det ihärdigt när jag närmar mig gården. Detta regn som för många är så efterlängtat, inte minst för alla djurbönder
Vi befinner oss på gården Melby i Mogata. Här bor Jimmy sedan tre år tillbaka med sin familj. Lantbruk har han bedrivit under 12 års tid. Förutom lantbruket bedrivs här även entreprenadverksamhetet.Vi slår oss ned vid bordet i köket. Med jämna mellanrum tittar han ut genom fönstret och följer den aktivitet som pågår där. Precis som på det flesta gårdar är det alltid något som sker där ute på gårdsplanen. Ja, det är skördetid för traktens bönder. Det är nu man ska skörda det som finns att skörda för att sedan klara sig över vintern. Skördetid, ett ord som ofta ger känslan av belåtenhet. I år ger det även upphov till en del andra tankar.
För spannmålsbonden Jimmys del består lantbruket av cirka 500 åkermark där spannmålsodlingen varvas med vall och träda. Arealen som brukas inkluderar både ägd och arrenderad mark. Grödorna som odlats under 2018 har varit vete, havre och korn. Nytt för året var odling av ärtor.
– Om jag jämför årets skörd med vad en normalskörd brukar ge sett över en femårsperiod skulle jag säga att höstgrödorna gav 50 procent av en normalskörd och vårgrödorna 40 procent. Jimmy dröjer sig kvar lite kring vårgrödorna.
– Vi fick bara 23 mm regn på det som vi vårsådde nu under våren så det är ju egentligen ganska förunderligt att det kom upp någon spannmål alls. Han berör även andra faktorer som påverkat årets skörd, såsom exempelvis ökningen av antalet vildsvin och hjortar.
Att hösten 2017 var så blöt och regnig medförde svårigheter när det var dags för höstbruk.
– För harven bar det ute på åkern men det gick sämre för såmaskinen. Efter samråd med min far som också har erfarenhet av lantbruk beslutade jag mig för att prova att så höstvete med gödningsspridaren något som far hade hört talas om skett under ett tidigare regnigt år.
Av den areal som såddes under förra hösten såddes 60 ha med såmaskin och 80 ha med gödningsspridare. Så här i efterhand visade det sig fungera bättre att så med gödningsspridare än man först befarade. För några lantbrukare blev det inget höstsått alls men för Jimmys del blev resultatet i vart fall hälften av en normalskörd.
– Sedan flera år tillbaka samarbetar jag med två andra lantbrukare i trakten som bedriver djurproduktion. Under åren som gått så har vi bytt halm mot gödsel. Trots att halmpriserna under ett sådant här år stigit markant så har det för Jimmys del inte känts som något alternativ att sälja halmen vidare för att kanske få mer betalt. Hans filosofi är att det är bättre att fortsätta så som det varit tidigare år.
Ett år som detta har det även blivit uppenbart så lokalt regnet kan falla.
– För någon vecka sedan hade vi tänkt att så en del nära hemmet men så började det regna. Av någon anledning tänkte jag bara åka bort till ena arrendegården och titta till lite där. På den gården hade det inte regnat över huvudtaget så det var bara att ta traktorn och såmaskinen att åka dit och så där istället för där fanns också arealer förberedda för sådd.
För Jimmys del så planerar man inför 2019 att så cirka 300 ha spannmål redan nu under hösten men sedan det återigen började regna har man kunnat uppmäta 157 mm regn vilket gör att för dagen är ganska blött på vissa åkrar. För andra gårdar endast några kilometer bort så har regnmängderna varit ytterst små.
På min fråga om han någon gång funderat på att vi kanske i framtiden kommer att märka av fler extrema väderförhållanden så väljer Jimmy att snarare framhålla att besvärliga förutsättningar inom lantbruket har man ju varit med om förr.
Jag ställer frågan vad han tror att ett år som detta kan ge för konsekvenser på kort och lång sikt? Precis som många andra lantbrukare så ser man att det är frågor som han ägnat mycket tid att fundera över.
– På kortsikt sikt så måste man fortsätta tro på att det finns en framtid för vår spannmålsproduktion här i Sverige, men till att börja med så måste vi försöka läka de sår som uppstått under 2018. Det kommer att kännas jobbigt för många men man måste försöka kämpa på. För någonstans hoppas man att det kommer att bli bättre.
– På lång sikt så vill man som spannmålsproducent tro att det ska bli större efterfrågan på den mat som produceras inom lantbruket, men att vi även under följande år kommer att få märka av följder av årets torka. Inte minst ekonomiska.
Vi avslutar vårt möte genom att växla några ord ute på gårdsplanen. Med mig på vägen hem är det några ord från Jimmy som dröjer sig kvar.
– Ett år som detta så vill man ju hjälpa till om man kan. Särskilt vill man hjälpa de som är djurbönder. Jag tror man har igen om man hjälps åt. Det behöver inte bara vara ekonomiskt. Det finns så mycket annat som man själv kan komma att behöva hjälp med någon gång framåt i tiden. Då kan de kanske hjälpa mig istället.
Text och bild: MARIA LÖNNBERG
