Motverkar växthuseffekten och ökar lönsamheten
Skogsgödsling motverkar växthuseffekten och ökar lönsamheten. Bild: YARA
SVERIGE (JB)
I Sverige är kvävebrist den faktor som nästan alltid begränsar skogs tillväxten. Genom att tillföra kväve genom skogsgödsling kan man få väldigt goda effekter vad gäller skogstillväxt… samtidigt som det är positivt ur klimatsynpunkt.
Trots att det finns stora mängder kväve i atmosfären och i marken, är det inte tillgängligt i den form som växterna enkelt kan tillgodogöra sig. Växter tar upp kväve i form av nitrat och ammoniumjoner som frigörs när dött organiskt material bryts ner.
I det kalla klimatet i Skandinavien går den naturliga nedbrytningen långsamt och därför blir tillgången på lättillgängligt kväve liten.
Skogsgödsling går ut på att tillföra kväve i en form som träden kan ta upp direkt. Trädens barrmassa ökar och därmed även fotosyntesen.
Kvävegödsling som görs på rätt sätt, i rätt sorts skog och vid rätt tidpunkt kan öka skogstillväxten med upp till 20 skogskubikmeter per hektar under en effektperiod på tio år. Den ökade tillväxten gör att skogsgödsling räknas till den mest lönsamma skogs vårdsåtgärden med en 10-15 procent real förräntning per år.
Skogsgödsling är inte bara en investering för skogsägaren. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp och att mer kol lagras in i träden. Skogsgödsling med kväve blir därmed positivt för klimatet.
Utsläpp av växthusgaser sker vid produktion, transport, spridning och i skogen innan näringen har tagits upp. Men det extra upptaget som gödsling med Skog- CAN från företaget Yara skapar är mångdubbelt större. Om den extra volymen trä används för att minska användningen av fossila bränslen, stål och betong kan klimatnyttan öka ytterligare.
Gödsling med Skog-CAN ökar tillväxten med 15- 20 kubikmeter per hektar under 7-10 år, det vill säga den period som gödslingseffekten varar. Enligt tillverkaren Yaras beräkningar motsvarar det en nettobindning av mer än 12 ton växthusgaser. Inkluderas den extra tillväxt som skapas men som blir kvar i skogen i form av stubbar och rötter är effekten ännu större.
Text: TOBIAS PETTERSSON
