Anna Nilsson på Fredriksnäs tror på skogens framtid och som en viktig faktor i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
GRYT (JB)
– Skogen har en framtid och ska vi ställa om till ett fossilfritt samhälle då har skogen en nyckelroll. Vill vi ha ett hållbart samhälle, då måste vi utnyttja skogen och inte tvärt om. säger Anna Nilsson på Fredriksnäs säteri i Gryt.
Anna Nilsson kombinerar rollen som oppositionsråd i Valdemarsvik med driften av familjeföretaget på Fredriksnäs. Det rör sig om en totalareal på 3 300 hektar, varav drygt 2 600 är produktiv skogsmark. Själva jordbruksmarken är utarrenderad, men till detta kommer ett antal hus som hyres ut.
– Det finns teknik för att göra mycket mer av biomassa än vi gör idag.
Hon pekar bland annat på att det här i Östergötland finns ett företag som tillverkar biodiesel. Det går också att tillverka kläder av trä. Men menar också att det borde till mer politiska styrmedel för att stimulera och skynda på denna utveckling. Däremot ser Anna med tillfredställelse på att det byggs mer i trä numera.
Men hon ser också orosmoln när det gäller skogsbruket. Det första hon lyfter fram är EU.
– Man utgår mycket utifrån hur det är i Tyskland. Där har man parkskogar och är stor importör av produkter från skogsbruket. När det gäller exempelvis Sverige och Finland är det precis tvärt om. Hos oss finns det produktionsskogar och då passar inte de regler som EU ställer upp.
Vidare pekar hon på att den nuvarande regeringen lägger skogsfrågorna under kultur och fritid. Som om skogsmarken skulle vara något för de som bor i städerna att komma till på fritiden. De är givetvis välkomna, men skogsbruket är i första hand en produktionsgren som är synnerligen viktig för Sveriges välstånd.
– Talar man om biobränsle så går tankarna till att skövla regnskog. Så är det inte här, vi har produktionsskog. Vi skövlar inte, tillväxten är större än avverkning.
Anna menar att det finns en stor kunskapsbrist bland dem som debatterar skogsbruk och lantbruksfrågor över huvud taget. Det gäller att se helheten och där har skogsbranschen en viktig uppgift att sprida information, för att öka kunskapen och förstå sammanhangen.
– Det är till exempel helt fel att miljöorganisationer ska kunna överklaga en vanlig avverkning. Det verkar som om man utgår från att folk som har skog är bovar och banditer. Så är det definitivt inte. De flesta sköter sin skog exemplariskt och det handlar om ett långsiktigt perspektiv, där kommande generationer finns med i tanken.
En överklagan av en vanlig avverkning sätter käppar i hjulen för en effektiv drift och innebär en massa pappersarbete och fördröjning av arbetet. Ett exempel på långsiktighet på just Fredriksnäs som Anna nämner om är att hennes farfar planterade ek 1955. Tills för två år sedan var detta en åtgärd som bara innebar utgifter.
Mycket gällande skogen sker i samarbete med Sveaskog och företaget Åtvidabergs skogstjänst utför en hel del arbeten i skogen och Anna lyfter fram det goda samarbetet.
– Det är förtroendeingivande att det är många yngre som jobbar inom skogen, vilket visar att de tror på en framtid för skogsbruket. Mycket har hänt på den tekniska sidan men även där finns en utvecklingspotential, inte minst för att minimera körskadorna.
Förr körde man ut virket ur skogen på tjälad mark vintertid. Numera kräver industrin en jämn leverans under hela året, samtidigt som klimatförändringarna gör att förutsättningarna förändras. Numera är torrsomrar den bästa tiden för drivningen.
– Det blåser mera, samtidigt som det inte är tjäle utan blött i markerna. Detta innebär att man kanske får avstå från den sista gallringen, för att inte riskera stormfällning.
Samtidigt sker den mesta tallföryngringen på Fredriksnäs i form av självföryngring med hjälp av våra frötallar. Genom att lämna något flera frötallar så klarar man detta. Det har ju också visat sig att dessa naturligt föryngrade tallplantor är betydligt mindre begärliga för älgen, vilket innebär att betesskadorna också blir betydligt mindre. Genom att spara löv i föryngringarna skapas dessutom ett hållbarare blandskogsbestånd.
Text och bild: HANS ANDERSSON
