Ordföranden i Ydre skogsvårdsområde om hur det står till med den svenska skogen
Ellinor Fredriksson ser ut över skogen. Hon driver ett familjeskogsbruk och är också ordförande i Ydre skogsbruksområde. BILD: PRIVAT
YDRE (JB)
Skogen är viktig för oss ur ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter, men att förstå statistik och information om skogen är svårt då den lätt blir ensidig. Ellinor Fredriksson som är… ordförande i Ydre skogsvårdsområde menar att det är viktigt att skilja på familjeskogsbruk och de stora skogsbolagens sätt att bruka skogen.
För några veckor sedan handlade nyheterna om uppgifter från EU att avverkningen ökat dramatiskt i Sverige och Finland, mest i Europa. Global Forest Watch är ett system som granskar skog med hjälp av satellitfoto och insamlad statistik. Det har visat sig att systemet bokfört gallringar som avverkningar, vilket bidragit till felslutet.
Skogsstyrelsen använder laserskanning och menar att vi i Sverige har bra koll på hur mycket skog som finns och av vilken typ. Statistik från myndigheten visar att föryngringsavverkningen ökade med sex procent från 2022 till 2023. Ökningen var betydande i fjällnära skog. Återplantering gör dock att mängden skog inte minskar nämnvärt; cirka 70 procent av Sveriges yta täcks av skog.
Ellinor Fredriksson representerar Södra skogsägarna och är ordförande i Ydre skogsbruksområde.
– Man måste skilja på familjeskogsbruk och storskaliga skogsbolag. Vi sköter skogen själva och familjeskogsbruk tar inte så stora hyggen som skogsbolagen gör i norra Sverige, säger hon.
Hon tycker att bilden av skogen, både hos folk i allmänhet och hos media är felaktig och att man jämför äpplen och päron.
– Det finns krafter som inte ser helheten, har bristande kunskap och inte vill ta in fakta.
När det gäller statistik kring skogen är det som att be fan läsa bibeln. Även om skogsarealen minskat har volymen virke i de svenska skogarna ökat de senaste hundra åren då skogen är tätare. Ökat har även kalhyggena och de påföljande planteringarna där variationen av olika träd är låg.
Statistiken tar inte heller alltid hänsyn till naturvärden eller om det finns många höga träd.
– Vi familjeskogsbruk tar hänsyn när vi avverkar och sparar evighetsträd, stora tallar och lövträd, säger Ellinor Fredriksson.
Efter granbarkborrens fram fart ökar nu tallplanteringarna. Men de är svårare att odla för att viltet äter dem i högre utsträckning än gran.
Det finns flera sätt att se på skogen: ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Inom vart och ett av dessa krockar synsätten ofta.
– De ekonomiska förutsättningarna för skogsbruk är olika beroende på om man ärvt eller tagit lån för att köpa skog, om man brukar den för att det är ett fritidsintresse eller för att man avser att leva på den påpekar Ellinor Fredriksson.
– Det gör även att brukandet av skogen och tankarna om det varierar mycket från skogsägare till skogsägare, säger hon.
– Om man inte möjliggör för folk att bruka sin mark och sina skogar, ska vi då alla bo i städer?
Hon är rädd att man i så fall får kommuner med fler fritidsboende som inte betalar skatt och att det utarmar välfärden.
Ekologiskt sett finns många aspekter, här finns klimatförändringarnas påverkan på skogen, klimatmål, artrikedom och artbevarande.
För att Sverige ska kunna nå EU:s klimatmål är skogen viktig för att vi ska kunna binda mer koldioxid och därmed bidra till minskade utsläpp. Att bygga fler hus av trä gör också att kol binds. Avverkning däremot leder till mer koldioxid i atmosfären. ”Om skogen ska göra verklig klimatnytta behöver den få stå kvar betydligt längre och lagra mer kol än den gör i dagens skogsbruk” skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.
Samtidigt är skogen en viktig energikälla för uttag av bränsle i ett land som eldar med ved, både i hem och värmeverk.
Avverkningar leder ofta till en begränsad artrikedom av träd; oftast planteras få arter på ytan som avverkats och det minskar den biologiska mångfalden. Det krockar med de nationella mål om biologisk mångfald vi har där skogslevande arter ska bevaras.
Över 1400 rödlistade arter påverkar i dag negativt av avverkning enligt naturskyddsföreningen.
Annat som påverkar livet som skogsägare är klimatförändringarna. Dessa innebär ofta extremväder, vilket skulle kunna betyda varmare temperaturer och således mer torka, fler stormar, längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder, samt stora regnmängder, vilket gör att det kan bli problematiskt att komma åt arbeta i skogen.
– Vi har så många torra och döda träd som vi sparat att det gäller att se upp om man vill gå i skogen när det blåser, säger Ellinor Fredriksson.
Hon menar att om medeltemperaturen på våra breddgrader kommer stiga blir det svårt för henne som skogsägare att planera vad hon ska plantera för träd som kommer trivas i klimatet 80–100 år framöver då det är dags för nästa generation att avverka.
Inte minst är skogen viktig för oss människor för att vi ska må bra. När allt fler människor flyttar in till städerna tas skog ner för att kunna bygga bostäder vilket innebär att fler får längre ut till naturen. Att bevara stadsnära skog är därför viktigt.
1993 beslutade riksdagen att skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar därför för att så många svenskar som möjligt ska ha tillgång till naturen och skog för folkhälsans, den regionala utvecklingens och turismens skull.
Text: ÅSA SCHARFF
