Ja, rubriken låter lite drastisk men faktum är att det vi ser nu med springande energipriser kommer utkräva politisk handling i någon form. Ett valår som detta är jag inte det minsta orolig att det inte lär komma politiska åtgärder utan snarare vilka åtgärder.
Någon räknade ut att i skrivande stund är priset i pump på blankdiesel egentligen cirka 14,65 kronor per liter, inklusive moms och skatter. Eftersom att vi har ett krav att bränsleleverantörerna på årsbasis ska blanda in biodrivmedel som ger 30,5 procent minskad klimatpåverkan innebär detta att vi över tid måste ha cirka 36 procent inblandning av förnybara drivmedel i dieseln. (De aktuella biodrivmedlen har mellan 80-90 procent koldioxidminskning påstås det). Detta gör att vi i biodrivmedelsinblandad diesel skulle ha ett pumppris egentligen på cirka 18 kronor och inte crika 21,50 kronor per liter som är rådande snittpriset just nu i början på februari.
Hängde du med? Om du inte gjorde det är det helt naturligt och en förklaring till varför det kunnat bli så här. Våra drivmedelskostnader i dag är en kombo av snåriga EU-direktiv, marknadskrafter och naivt politiskt önsketänkande. Det är få av kvinna födda som har stenkoll på detta och jag ska erkänna att jag inte tillhör dem! Men så mycket har jag förstått och ser att vi idag har ungefär genomsnittligt dubbelt så hög reduktionsplikt som EU-snitt och betydligt högre än jämförbara länder i norra Europa. Kombinerar man det med faktumet att vi har väsentligt lägre reseavdrag än exempelvis Finland och Norge, förhållandevis liten produktion av biodrivmedel och EU-regler som även framgent tycks vara mycket njugga till råvara från jorden och skogen som vi har möjligheter i, får vi ett sällsynt högt kostnadsläge att åka bil.
EU:s mest glesbefolkade land utgör cirka 2,5 procent av EU:s befolkning men står för cirka 85 procent av EU:s import av biodrivmedel. Svenska politiker hoppas helt enkelt att en massa drivmedelsfabriker ska komma fram när priset blir tillräckligt bra. Vilket det kanske kommer göra, så småningom. Men den biologiska råvaran är ju per definition dyrare vilket gör att vi aldrig kommer få låga kostnader för framtidens drivmedel.
Enda sättet för politiken att möjliggöra för folk som av olika skäl inte kan (eller på kort sikt vill göra de kanske åtta miljoner förbränningsmotorer vi har värdelösa) är helt enkelt att staten minskar skatterna på biodrivmedel. Och tar matchen mot EU att få göra det!
Jag gillar i grunden reduktionsplikten som verktyg, bara den taktar med övriga Europa OCH vår förmåga att få fram biodrivmedel här hemma. Annars strider den med generationsmålet att vi ska lämna över en bättre planet utan att öka vårt avtryck någon annanstans. Att erkänna att det blev fel i ambitionsnivån och sänka reduktionsplikten är således någon flera politiker snarast borde överväga.
Den andra delen jag snarast vill se, är en mera långsiktig plan hos de olika partierna hur de vill lösa statens utgifter i framtiden om man inte har alla energiskatter på drivmedel och el som kassako till staten. För det är det enda rimliga som jag ser det att om vi ska klara omställningen och skapa konkurrenskraft för ett Sverige med långa avstånd (än så länge), kallare vintrar än övriga Europa och glest befolkat land!
Må så gott i det extremt svårbegripliga reduktionspliktade Sverige önskar Peter
PETER BORRING
samhällsdebattör och opinionsbildare
