Man kan inte prata om Tinnerö gård utan att nämna den här magnifika rundlogen.
LINKÖPING (JB)
Idag är Tinnerö naturreservat välkänt. Den fina rundlogen vid Tinnerö gård är också mycket välkänd och något av ett landmärke i reservatet. Själva gården håller på att rustas upp för att bli mer som den än gång var under 1920-talet då första arrendatorn kom hit.
Sedan Linköpings kommun förvärvade hela det militära övningsområdet vid Tinnerö år 2002 har mycket förändrats. Redan i juni 2006 bildades naturreservatet Tinnerö eklandskap – kultur och natur. Det omfattar hela 687 hektar men inrymmer det mesta ett landskap brukar.
Här finns som namnet anger kultur och natur från fornlämningar, vattendrag, natur- och kulturmiljöer och sällsynta arter till betande kor och byggnader och vägar. Själva Tinnerö gård är föremål för en renovering eller återställande av hur mangårdsbyggnad och trädgård såg ut när den första arrendatorn flyttade in 1920. Guiden Ruben Brage höll en välbesökt visning för allmänheten om hur långt man hunnit i det här viktiga arbetet som innehåller många delar.
Samlingen var vid den välkända rundlogen. Någon hade sett efter ifall ugglan som brukar finnas därinne var där, men den hade gett sig av och den är enligt vad som sades inte så förtjust i många besökare när den inväntar kvällen på någon av logens inre bjälkar.
– Vi har en ugglelucka bakom hörnet så ugglorna kan komma och flyga som de vill, berättade Ruben Brage.
– Rundlogen är speciell. I Östergötland har det funnits ganska många. Det blev ett skrytbygge för många rika bönder. Den här kostar mycket mer att bygga än en vanlig. Liksom andra var den här rundlogen sammanbyggd med en ladugård. Den är borta nu och grunden syns mest som en liten ås, i hagen. Logen å sin sida är ett stycke beundransvärd konstruktion och lär mäta 22 meter i högsta takhöjd. På smidesvimpeln högst upp på taket står det 1909. Körbron är kvar och där uppifrån tippades det som skulle in i logen. Militärens övningsområde utökades och under 1960-talet kom det bland annat att innefatta gårdarna Smedstad, Djurgården, Tinnerö, Rosenkälla- Stensätter och Halshöga.
– Det här var bland det sista som militären köpte in. Militären hade logen som förråd.
När kommunen förvärvat området ingick förstås logen och det fanns många planer för den. En renovering gjordes och en scen byggdes i logen.
– Tanken var att scenen skulle användas mer till musik och teater, berättade Ruben Brage. Det blev inte mycket med det men det finns fortfarande idéer som att använda logen som dansbana.
Strax intill logen ligger idag två äldre hus men även de är en rest av något som varit mer.
– Det har legat ganska mycket hus här. Vi har sett på gamla bilder att det var väldigt mycket hus. Man hade byggnader för att sela av hästarna och hänga upp seldonen, en smedja, ja, här fanns nästan allting.
Ruben Brage pekar på det bortre huset som står kvar.
– Det där är ett lite äldre hus men det är nog med tanke på att man skulle ha arrendatorer. Det där är arbetarbostaden med två lägenheter och ingång på baksidan.
På andra våningen finns två stora portar som för tankarna till att det varit magasin ovanpå lägenheterna. Det är rätt och fel.
– De stora dörrarna på övervåningen är drängkammaren. Drängen behövde inte de stora dörrarna utan det är militären som senare satt dit dem när de använde huset som magasin.
Huset intill är dock ursprungligen byggt som magasin.
– Det används egentligen inte så mycket.
Vad som idag kanske är bortglömt är att vägarna, genomfarterna på Tinneröområdet inte alls fanns där under gårdens tid, de är militära verk. Det är inte helt lätt att tänka bort vägnätet men det kan vara en uppgift hemma vid kartan.
Text och bild: BO BÄCKMAN
