Poppelklon passar nordiskt klimat

Kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

Avverkningsmogna hybridpopplar 26 år efter planteringen i södra Sverige nära Vombsjön. Bild: ALMIR KARACIC

SVERIGE (JB)

Att odla en ny sorts popplar på våra nordliga breddgrader skulle kunna frigöra stora arealer mark där det odlas bomull till att istället odla livsmedel, vilket skulle ha stor betydelse… både vad gäller att öka tillgång till mat och minska användningen av vatten.

Bomull är ett biomaterial men odlingen av bomull är inte hållbar. Så försvann till exempel Aralsjön inom några decennier på grund av den enorma efterfrågan på vatten för att odla bomull.

Som kontrast producerar vi i vårt nordiska ”regnmättade” klimat textilfibrer utan behov av konstbevattning.

Nu har svenska forskare utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har utvecklat nya poppelkloner som har överlägsen tillväxt på marginalmark på nordliga breddgrader. Dessa popplar når full tillväxt inom 20 år, jämfört med 50-100 år för de träd som nu används inom skogsbruket.
– Jag döpte dessa kloner till SnowTiger eftersom de växer snabbt med kort rotationstid i nordliga klimat. De är den ”nordiska eukalyptusen”, säger Anneli Adler som är forskare vid SLU och försteförfattare till en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Joule.

Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, och korresponderande författare till artikeln lägger till:

– Hela trädet omvandlas till högvärdiga produkter där cellulosan blir textilfiber medan hemicellulosan och ligninet omvandlas till ett avancerat biobränsle. Detta är anmärkningsvärt eftersom mind re än 50 procent av träet förädlas till textilfiber med nuvarande massateknik, me dan resten bränns till ett lågt värde.
– Det här är en tvärvetenskaplig studie med forskare från olika områden och lärosäten. Den visar på förmågan vi i Norden har att bidra till global matsäkerhet och de utmaningar som finns kring bevattning, säger Joseph Samec.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Share