Sutterhöjden satsar på ekologisk kött och spannmål
Henrik Lander driver ett Kravmärkt lantbruk, det innebär bland annat att alla nötkreatur får gå utomhus under sommaren, berättar han.
SUTTERHÖJDEN (JB)
Henrik Lander, ordförande i Teknik och fastighetsnämnden och en KRAV-märkt köttbonde från Sutterhöjden i Värmland. Driver lantbruket Lönngården i åttonde generation. Tidigare jobbade han med ekonomi och EU frågor på redovisningsbyrå. Nu har han sadlat om till bonde på heltid.
På en fridfull och idyllisk gård i Sutterhöjden strax utanför Molkom på gränsen till Filipstad finner man köttbonden Henrik Lander, 44. Han driver gården som åttonde generation. Där bor han i en lugn miljö tillsammans med frun Kajsa, 34, barnen Viking och Hilding 5 respektive 3 år. Det enda som hörs är skrattet efter barnen som springer barfota på det gröna gräset. Längre bort skymtas ett gäng kossor som står och betar på gärdet.
– Jag hade tänkt att ha bondelivet på en hobbynivå från början. Att sitta still vid skrivbordet var inte min grej, säger Henrik Lander, köttbonde från Lönngården.
Gården består av 300 hektar åkermark med spannmål, vall och vete. Han äger till det skog på 425 hektar.
Henrik köper upp kalvar från bondgårdar som han sedan föder upp och säljer till slakterier.
– Jag skickar kontinuerligt djur till slakteriet under året, cirka 150 stycken per år. Ungefär två djur i månaden tar han med hem och säljer som köttlådor på gården.
– Då får jag nära kontakt med kunden. Och de vet vart köttet kommer i från, fortsätter han och häller upp en kopp kaffe.
Vintertid har de cirka 350 nötdjur. Strax innan jul är det som mest, sen minskar det under sommaren.
– I dagsläget har vi cirka 180 stycken, säger han och tittar ut mot hagen.
Han har sysslat med Kravmärkt kött sedan 2000. Samma år som han tog över gården från föräldrarna.
– Jag började med det av ett rent ekonomiskt själ. Det gav en bättre lönsamhet med ett större EU-bidrag om passade min kalkyl.
Fördelen för Henrik är att han har jobbat med just EU-frågor på en redovisningsbyrå och är utbildad inom det.
– Det händer att jag får hjälpa andra bönder. Då det är många krångliga regler, säger han och tillägger;
Jag får själv styra skörden efter reglerna ibland.
Största skillnaden på en KRAV-märkt gård och en konventionell, är att man inte får använda konstgödsel eller spruta med bekämpningsmedel.
Och KRAV märkt kött innebär att djuren inte får ha fri tillgång till spannmål utan de ska äta mer gräs som är naturligare.
– Våra djur måste också ha en längre betesperiod än konventionella djur och ha större plats i boxarna.
Han brukar också vall, havre, korn och vete på fälten. Gården består av 3 stall med köttdjur. Ett äldre stall med får och hästar. Deras bofasta hus och 4 uthyrningshus.Kajsa sköter om fåren som skickas på slakt och senare säljes på lådor hemma på gården
En dag på gården ser väldigt olika ut. Just nu harvar vi, kör skit och sår.
Han delar två anställda med sin svåger som också har ett jordbruk Han bor i Väse. Personalen skickas till den bonde som har det största behovet för stunden.
Största skillnaden på när jag var liten och nu är att vi gör så mycket mindre med handkraft i dag.
Han jobbar inte varje helg som sina föräldrar behövde göra. Utan med anställda kan han unna sig lite semester ibland.
– Det är lättare att få ledigt nu än när mor och far jobbade. I sommar ska jag åka på fotbolls-VM i Ryssland, avslutar Henrik med ett stort leende.
Text och bild: ANNA HERNSTRÖM
