Östgötabonde 1

Peter, Tomas och Bengt-Åke driver Eneberga.

Peter, Tomas och Bengt-Åke driver Eneberga.

VIKBOLANDET (JB)

Östgötabonde Nominerade 1

På Eneberga lantbruk på Vikbolandet finns mjölkproduktion, växtodling och man föder upp djur för kött. Familjen Johansson, Bengt-Åke Johansson med sönerna Tomas och Peter driver företaget. Genom medvetna satsningar inför framtiden stärker de gården och företaget.

Eneberga lantbruk är beläget några kilometer sydväst om Östra Husby på Vikbolandet. Familjen Johansson, Bengt-Åke Johansson med sönerna Tomas och Peter driver företaget. De är alla delägare. Mjölkproduktion, växtodling, och kött utgör de huvudsakliga delarna i verksamheten. Gården har totalt, inklusive arrenden och skötselavtal, 550 hektar mark samt 50 hektar skog.

En ganska fascinerande historik kring Eneberga lantbruk visar en successiv utveckling från mindre skala till ett stort lantbruk som inte bara klarat sig genom svackor i marknaden utan också fortsätter att satsa framåt.

Tomas och Peter är tredje generationen som brukar gården. Lantbruket har förutom den egna gården haft många olika arrenden på flera håll. En dag för många år sedan tog Bengt-Åke också över några mjölkkor på en gård. Sedan dess har mjölkproduktion ingått i verksamheten, men på själva Eneberga gård tog det fart i samband med ett generationsskifte då en ny ladugård skulle byggas. Den stod klar 2009.

Utvecklingen har inte stannat med ladugården.
– Vi har arrenderat till lite mer mark och köpte en grannfastighet 2013, berättar Tomas.

Nu mjölkar man även på den tillköpta gården där det liksom på Eneberga finns två robotar. Tanken med granngården var aldrig att köra mjölkproduktion där utan att få mer mark och byggnader.
– Vi vill ha hem alla mjölkdjuren till Eneberga, berättar Peter. Mjölk här och ungdjur där. Vårt dilemma har varit att det är spritt mellan gårdar.

– Vi har cirka 700 djur totalt. Vi fick för mycket kor. Mjölkkorna är på två gårdar nu istället för tre.
Under en övergångsperiod hade familjen faktiskt tre mjölkgårdar att sköta. Den ena var två mil bort. Det var slitsamt och långt ifrån optimalt, men det gick. Siktet är inställt på att ha mjölk på en gård.
– Vi vill ha mjölk, växt och kött. Kött är viktigt. Vi har alla utslagskor och sparar alla kvigor. Tjurarna säljs som små för dem har vi inte plats för, säger Peter.

Ett tiotal personer, Johanssons inräknade, arbetar på gården.
– Vi sysselsätter många. Vi har i kontakten med politiker och andra pratat mycket om att vi faktiskt är en del av näringslivet, säger Tomas.

En hel del besök från olika håll har förlagts till Eneberga. Ett trevligt besöksrum har utsikt över ladugården och korna.
– Det är mest lokala dagis och skolor nu. Över åren har det annars varit jättemycket besök, säger Bengt-Åke.

Under våren 2014 var Eneberga en av de gårdar som tog emot skolklasser inom ett av Leader Folkungalands projekt, som just syftade till att ge skolungdom möjlighet att få en direktkontakt med det svenska lantbruket, alltså livsmedelsproduktionen.
– Några skolor från staden kommer, säger Tomas. Vi brukar sällan säga ifrån om någon vill komma. Det är bara bra att de kommer och får se en gård. Det har även varit en del årsmöten med mera på loftet. LRF, Arla, skogsbolag, bilkårister, någon veterantraktor-förening.

För närvarande är det mycket extra arbete efter köpet av granngården, men del för del löser man övergången. – Vi har lite växtvärk just nu och vi har inte fått alla bitar på rätt plats än, berättar Tomas.

Mjölkpriset kunde gärna vara högre men Tomas ser lugnt på det hela:
– Man tjänar inget på att gräva ner sig. Det blir bättre igen, det måste man hoppas.
Under tiden satsar Eneberga framåt och har tredubblat omsättningen sedan 2008.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Share