Gustav Andersson, lantbruksrådgivare på LRF Konsult och Malin Rickardsson som är lantbruksansvarig på Swedbank, höll i presentationen av Lantrbuksbarometern 2016.
MOTALA (JB)
I dagarna presenterades årets lantbruksbarometer. Den andas en försiktig framtidstro där den största optimismen finns hos de yngre. I åldern 31- 40 tror man mest på att förutsättningarna kommer att bli bättre om fem år.
Lantbruksbarometern som är den största årliga undersökningen om tillståndet i svenskt lantbruk har presenterats. 1 000 lantbrukare har intervjuats om sin uppfattning av det aktuella läget i lantbruket. Intervjuerna har utförts av Sifo mellan den 11 och 25 januari 2016. Det har skett på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna som står bakom Lantbruksbarometern.
Presentationen hölls hos de unga lantbrukarna Susanne Pripp och Anders Larsson, Styra skog och lantbruk, på Styra brunnsgård. De bedriver i första hand fårproduktion och har investerat i nya stallar. I dagsläget har de 260 tackor och siktar på att utöka till 450-500.
Gustav Andersson, lantbruksrådgivare på LRF Konsult, höll i presentationen som inramades av trivsamt bräkande får. Det är just ingen förändring i lönsamhetsindex mot för ett år sedan. Fortfarande anser sju av tio lantbrukare att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig.
Den sämsta upplevda lönsamheten finns hos mjölkproducenterna. 93 procent av dem har svarat att de har ganska eller mycket dålig lönsamhet. Grisköttsproducenterna visar däremot ett positivt lönsamhetsindex på 10. Bland dem uppger 55 procent att de har ganska god eller mycket god lönsamhet. Det totala lönsamhetsindexet för samtliga produktionsgrenar är minus 43. Bland de yngsta lantbrukarna finns störst tro på en framtida lönsamhet.
Belåningen i lantbruket har ökat med 13,6 miljarder kronor, alltså 4,9 procent under 2015. Sett över flera år så har belåningen ökat från 152 miljarder 2006 till 292 år 2015.
Den aktuella och intressanta frågan om konkurrenskraft ställd i ett europeiskt perspektiv visar att 22 procent av lantbrukarna anser att de har ganska eller mycket god konkurrenskraft. Här finns en skillnad i svar kopplad till lantbrukarnas ålder. De mellan 41–50 år svarar att de har bäst konkurrenskraft. I åldern 31–40 skulle 78 procent rekommendera en ung person att bli lantbrukare. Den gruppen är den med störst tro på en förbättring av förutsättningarna inom fem år.
I region 2 där Östergötland ingår upplever lantbrukarna förbättrad lönsamhet jämfört med året innan. Här tror man även på bättre lönsamhet det kommande året. Siffran är bland de högsta i regionerna.
Det är också en av de två regioner där flest gjort djurstallsinvesteringar, men samtidigt investerat minst i övriga byggnader. Här är man också näst försiktigast med investe-ringsplaner i jordbruks- och skogsmark.
Mjölkföretagen i region två kommer ha ungefär samma produktion som tidigare, varken öka eller minska. Det är å andra sidan den region där näst flest nötköttsföretag planerar produktionsökning och minst andel planerar minskning. Regionen har högst andel företag som planerar nyanställningar.
– Jag möter många unga, berättade Malin Rickardsson som är lantbruksansvarig på Swedbank. De har ett nätverk på annat sätt.
Hon berättade om att hon ser någon gå från en tjänst på en gård till att själv arrendera en gård.
– Man står inför generationsskiften på många ställen. Den höga belåningen är på grund av markpriserna. Vid generationsskiften måste alla lösas ut, syskon och föräldrar. Tuffast är likviditeten.
– Unga har positiv tro, men då ska de övertyga mig och visa att de har lönsamhet i det de gör. Personen bakom företaget är A och O. Hotet är jordbrukspolitiken eller vad som händer med den, avslutar Malin Rickardsson.
Text och bild: BO BÄCKMAN
