Ny strategi för säkrare arbetsmiljö i jordbruks- och trädgårdsnäringen
För att olyckorna ska minska och det ska bli en verklig förändring behöver hela branschen sluta upp i arbetet med strategin. Bild: SCANDINAV
SVERIGE (JB)
I slutet av 2021 fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för att minska olyckorna och förbättra arbetsmiljön i jordbruks- och trädgårdsnäringen. Strategin… redovisas nu i en rapport och bygger på intervjuer med lantbrukare och branschaktörer samt en samhällsekonomisk analys av olyckor och arbetssjukdomar.
Skälen till att utforma en strategi är att jordbruk, skogsbruk och fiske tillhör de branscher med högst antal döds – olyckor i relation till antalet verksamma samt att många av de drabbade är egenföretagare. Arbetet inom jordbruket är mångfasetterat och rymmer många riskfyllda arbetsmoment.
Även den generella arbetsmiljön i jordbruket behöver förbättras for att skapa hållbarhet i företagen. Undersökningar av arbetsmiljöförhållanden inom jordbruket pekar bland annat på utmaningar i den allmänna arbetsmiljön, på långa arbetsdagar och stress exempelvis kopplat till externa faktorer såsom kraftigt ökade priser på insatsvaror, vilket kan leda till höjd risk for sjukdomar, olyckor och sämre mental hälsa
Jordbruket är en av de mest drabbade branscherna när det gäller dödsolyckor. Troligtvis finns också ett stort mörkertal när det kommer till arbetsrelaterade sjukdomar, olyckor utan dödlig utgång och psykosocial ohälsa.
Ungefär två tredjedelar av de inrapporterade olyckorna sker på enmansföretag, det vill säga företag utan anställda. Historiskt har Sverige legat i framkant i arbetet med lantbrukets arbetsmiljö.
Frågorna har med tiden fått lägre prioritet och det är idag tydligt att Sverige är det land i Norden som arbetar minst med dem. Samtidigt pågår det många olika initiativ runt om i världen för att göra lantbruken till säkrare och mer attraktiva arbetsplatser. Utredningen visar att det behövs en variation av olika insatser eftersom olika typer av personer och företag har olika behov och tilltalas av olika typer av åtgärder.
Resultatet av utredningen pekar också på att det finns en efterfrågan av att integrera det företagsekonomiska perspektivet i de insatser som genomförs. Det finns även en efterfrågan hos lantbrukare att arbeta mer med psykosociala aspekter och att sträva efter en mer normaliserad inställning till mental ohälsa.
– I Sverige har vi arbetat väldigt lite med dessa frågor i förhållande till många andra länder. Satsningen ”Säkert Bondförnuft”, som genomfördes 2008-2013, ledde till att antalet olyckor i lantbruket minskade, men när satsningen lades ned ökade olyckorna på nytt, säger Lina Edvardsson, näringsutvecklare på Jordbruksverket.
Det visar att man behöver arbeta med frågorna kontinuerligt, påminnas om risker samt vilka förbättringar som kan göras. Det gäller inte enbart för lantbrukarna utan även rådgivningsföretag, akademi och myndigheter, hela branschen behöver hålla kunskapen om frågorna vid liv.
– Det är tydligt att strategin behöver involvera frågor om psykosocial ohälsa då detta område ofta återkom i intervjuerna. Rädsla för djurrättsaktivism, en negativ bild av lantbruket i samhällsdebatter, ensamt arbete och nitiska myndighetskontroller är faktorer som bidrar till att man mår dåligt. I satsningen Säkert Bondförnuft fokuserade man på fysiska olyckor och arbetssjukdomar. Kunskapen om hur utbredd psykosocial ohälsa är och vilka åtgärder som behövs är ganska låg idag, säger Lina Edvardsson.
Arbetet med strategin ska pågå 2023-2027. Insatserna ska finansieras med pengar från Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Jordbruksverket satsar 50 miljoner kronor från stödet till kompetensutveckling för att genomföra strategin. Exempel på aktiviteter som ska genomföras inom strategin är lokala erfarenhetsträffar under ledning av utbildade handledare, samt olika typer av kurser och evenemang för att sprida information och kunskap.
För att strategin ska få genomslag krävs att branschen brett sluter upp kring arbetet med strategin. Med gemensamma krafter kan en verklig förändring uppnås och antalet dödsolyckor minska, menar Jordbruksverket.
Text: TOBIAS PETTERSSON
