Projektgruppen Drivbänk: Camilla Oscarsson, Christina Enudd Nordström, Louise Ridderström och Bertil Tallving.
LINKÖPING (JB)
Det finns flera nya idéer och möjligheter för odling. Vinster finns i ökad samhällsekonomi, ökad sysselsättning, klimatsmarthet, hållbarhet med mera. Projektet Drivbänk bjöd in till ett intressant seminarium.
Stadsodling, takodling, nära och ännu närmare, liten skala och stor skala, använda spillvärme, ökad sysselsättning, integration, konkurrera med importen. Det finns många skäl och nya grepp för odling. Ett intressant seminarium kring detta hölls på Vreta Kluster.
Deltog gjorde projektgruppen Drivbänk, Håkan Sandin, professor SLU och programledare för SSE-C Swedish Surplus Energy Collaboration, Katarina Erlingson, Refarm 2030, journalisten Lena Friblick från Stadsbruk i Malmö och Johanna Björklund, docent i miljövetenskap, forskare och verksam inom måltidsekologiprogrammet på Örebro universitet.
Det visades många spännande och nytänkande metoder för livsmedelsproduktion. Hållbart och urbant i flera tappningar stod för en stor del av presentationerna. Johanna Björklund, som talade på temat Mat, miljö och klimat tog upp framtidens hållbara livsmedelsproduktion med möjliga lokala lösningar.
– Det handlar om hur vi behöver producera mat, det handlar både om att vi måste förändra produktionssättet men också ätandet vi måste välja, sa hon. Johanna Björklund tog även upp att jordarna kan binda koldioxid och att jordbruksmarken har en jätteförmåga att binda in kol för att minska klimatförändringarna. Biologisk mångfald hör förstås ihop med detta som är lika viktigt som att producera mycket mat.
– Jag menar att inom det här med odling så behöver vi odla mycket mer permanenta grödor och växter som växer över en längre tid. Då kan vi titta på hur man gör i södra delar av världen där man ser att man odla träd och buskar och örter och rotfrukter och klängväxter tillsammans. Ätbara skogar kan man säga. Vi har mycket sådana system i Sverige också fast vi inte tänker på det.
– Vi kan äta kött och behöver äta kött men djuren måste produceras på ett område där vi inte kan producera själva. Korna ska äta gräs och grisarna ska äta matrester, betonar Johanna Björklund.
SSE-C är ett ”nätverk som möjliggör hållbar livsmedelsproduktion och bättre livsmiljöer genom användning av restvärme och andra outnyttjade resurser”. Det här berättade Håkan Sandin, projektoch programledare för Tillväxt trädgård och SSE-C, om.
I sammandrag så möjliggör SSE-C en ny svensk, så kallad symbiotisk primärproduktion av fisk och grönsaker i urbana och industrinära miljöer. Man kallar det för Urban Food. Håkan Sandins föredrag spände över en rad metoder och förhållanden inom livsmedelsproduktion såsom hållbarhet och affärsmässighet. Nu handlar det här inte bara om att odla grönsaker utan även om att ha en fiskproduktion – på land.
– Närplacerad fiskproduktion kommer att uppstå på landsbygden men också i städerna, faktiskt i bostadsområdet och industriområdet, sa Håkan Sandin.
En fråga från publiken berörde fiskfoder. Kan fiskarna äta något som vi ser som avfall idag eller äter de foder som vi producerar på åkrarna ? Jodå, till exempel matavfall kan användas till fiskfoder.
– Matavfall är ju fantastiskt. Det går att omvandla till fiskfoder. Det är en fördel för oss att äta fisk snarare än att äta den här maten själva. Det finns massor med källor till att tillverka foder. Foder kan bland annat även fås från skogen.
Få områden i Europa kan växa idag men fisken, landbaserad fisk, är ett område som kan det. Ekonomi, affärsmöjligheter, sysselsättning med mera fanns också med. Håkan Sandin hade siffror från statistik och forskning.
– På två hektar i Sverige kan du producera livsmedel, frukt, bär och grönsaker för en halv miljon kronor per år. På två hektar i Thailand kan du försörja en familj med mat.
Det innebär att om det kommer en person hit till Sverige, flykting, eller om det finns en arbetslös svensk så skulle man kunna sätta två hektar i denna persons händer, bygga ett hus till personen, se till att den börjar producera någonting, bygga en marknadssituation kring den och då per definition kan den bygga upp en egen ekonomi. Det kan vara bättre så än att lämna stöd.
Text och bild: BO BÄCKMAN
