Lantbruken vill ha koll på elen och gärna vara självförsörjande
Kristian Petersson, sakkunnig energi och hållbarhetsfrågor på LRF Östergötland. BILD: STUDIO DITTMER
ENERGI (JB)
Elproduktionen på gårdarna förändras. Nu finns nya möjligheter till ”robusthet i praktik” när man kan koppla ihop egna nätoberoende system.
Hur elproduktion på gårdar kan se ut har förändrats med förutsättningar, möjligheter och behov. Det pratas också mycket om beredskap och om robusthet i lantbruket. Nu har nya möjligheter öppnats och här följer ett sammandrag.
Kristian Petersson, sakkunnig på energi och hållbarhetsfrågor för LRF Östergötland inleder med ett aktuellt ord:
– Robusthet eller robusthet i praktik som vi kallar det. Tittar man på gårdarna idag så finns det ett intresse för att ha koll och bli näst intill självförsörjande på elenergi.
– Det gör man genom att man använder sig av tre delar. Dels har man en energiproduktion i någon form, mestadels är det solceller eller det kan vara en småskalig vattenkraft eller ett litet vindkraftverk som man har på gården. Kopplar du ihop det sedan med någon form av energilagring och då är det mestadels idag batterier, det kan även vara vätgas, salter och liknande. Det är framför allt vanliga hederliga batterier som många köpte för stödtjänsterna för ett par år sedan.
– Sedan har du någon form av styrning på det och dessutom kopplar du ihop ditt elverk som du kan dra igång när du inte har någon ström.
Det låter väl enkelt? Det finns dock en utmaning och det är att få alla de här delarna att prata med varandra så att inget hindrar någon annat. De som installerat solceller och till exempel har en mjölkgård och har ett elverk som de brukar köra igång när det blir problem kan råka ställa till det rejält.
– De tänker kanske inte på att solcellerna går igång när det skapas el i ett system så de måste stänga av den delen. Det finns exempel på gårdar där man bränt elverket på grund av att man inte tänkt på att det sitter ihop i ett system idag.
– Det man ska tänka på är att om du har de här enheterna då har du förutsättningarna för att skapa vad man idag kallar för ö-drift, alltså att du själv kan hålla igång ett elsystem även om elnätet ligger nere.
– Vår utmaning idag är egentligen att få alla de här enheterna att prata med varandra och det får man genom kloka och smarta växelriktare. Batterierna, solcellerna, går på likström och så har du en växelriktare som gör om till växelström och det är ”hjärnan” i systemet, det styr själva systemet.
Kristian berättar vidare att istället för en traditionell mekanisk omkopplare finns nu möjligheter att ha det digitalt så det går igång automatiskt.
– Det har varit en liten utmaning för alla elnätsägare tycker inte om ö-drift. Man är rädd för att det ska skapa el i nätet när elmontörerna ska ut och laga det.
– Det vi ser nu är att lantbrukarna har dett ökat intresse just för att skapa de här självförsörjande energienheterna på sin gård.
Med ett sådant här system kan man minska effekttopparna, som kostar pengar idag. Man kan kapa bort de intensiva tidpunkterna när det drar mycket ström för då kan batteriet gå in och skicka ström därifrån och man behöver inte ta ut så mycket effekt.
– Du sänker din kostnad tack vare det här.
Det här skapar en robusthet att när strömmen fungerar kapa de höga kostnadskurvorna och sedan är det också ett sätt för den som har en gård att hjälpa till att stabilisera elnätet när det svajar.
– Det gör att du har möjlighet att få en inkomst för att du byggt det här systemet.
– Det är tre intressanta punkter och den fjärde, som jag brukar säga: är att du har allt i telefonen så du har koll på allt.
– Man ser helheten nu, för första gången. Det här snacket har funnits ett bra tag, men nu har det kommit ut i praktik. Det är en stor skillnad.
Att det här utvecklas och växer är uppenbart, men LRF tar steget ännu längre.
– Vi har ett projekt tillsammans med Agtech Sweden, berättar Kristian Petersson. Förutom Östergötland är det i Södermanland, Örebro och Västmanland som vi jobbar i. Det är där vi har målet att få ihop 100 företag som på ett eller annat sätt ska förkovra sig och förhoppningsvis också investera i att skapa de här robusta nätverken.
– Nu är ju tekniken praktiserbar och hanterbar på det här området och det är kul.
Text och bild: BO BÄCKMAN
