Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.
LINKÖPING (JB)
Med en förändrad marknad där köpare av skog köper mer av rekreativa än ekonomiska skäl har en del oro för skötseln hörts. Generellt tycks oron än så länge vara obefogad. När man är i skogen stör man inte heller om man bara visar hänsyn.
Ibland uttrycks farhågor om att det i takt med att det blir allt vanligare att de nya skogsägarna köpt skogen för så kallade mjuka värdens skull inte kommer sköta skogen på ett bra sätt. Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp som sker med rent avkastningsekonomiska förtecken. Hur påverkar det här skogens tillstånd? Frågan om hur ett ökat rekreativt utnyttjande av skogen påverkar djurliv och annat ligger nära det här.
Om, varför och vad har inte självklara svar. Positiv eller negativ påverkan på skog kan ha sitt ursprung i sådant som kan ha pågått länge.
– Det som länge varit ett bekymmer är eftersatt röjning, säger Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen. Man måste vara på snabbt med röjning. Jag har tyvärr dålig koll på om det är en stadigt nedåtgående trend.
– Det har blivit ett större problem än när folk bodde på fastigheten och levde på gården. Det mesta verkar peka på att markägarna planterar och röjer ungefär som förut sett 10-15 år bakåt. På 1980- talet var dock röjningsarealerna större.
Röjning är enbart en kostnad på kort sikt, men på sikt är den lönsam, den kan till och med vara en mycket lönsam investering som man får tillbaka i bättre virkespris. När det gäller skogsägare som köpt skogen av mer rekreativa skäl så lämnas ändå inte skogen helt orörd. Man har oftast hjälp av någon, man tar hjälp av en skogligt kunnig person.
Det finns naturligtvis alltid en risk med nya ägare och med stora ägare som vara vill komma åt virket. De rent rekreativa aktiviteterna i skogen har generellt liten påverkan. Det mesta såsom att plocka svamp och bär, vandra, ha utflykter, bada och så vidare är sådant som skogen tål. Blir det för hög belastning på en mindre areal kan förstås negativa effekter finnas, men de är normalt inte oroande.
Undantagen finns dock och Magnus Wadstein pekar på några.
– En orienteringstävling kan vara störande för djurlivet med så många människor ute på en gång, men det är inte ofta det sker och djuren flyttar på sig så länge det varar. Camping och bad kan vara känsligt nära fågelbon med arter som fiskgjuse. Fåglar varnar ofta om man stör men det är inte alla som förstår deras signaler. Det här gäller speciellt på platser som öar.
Mest risk är det på våren och i speciella häckningsområden. Många sådana extra känsliga platser har idag skyltning och det som rekommenderas görs av goda skäl så det är bra att läsa vad som gäller just där.
Skogsavverkning förstör fågelbon året om. Den borde inte ske under våren. Avverkningen kanske inte påverkas stammens numerär och berör mest vanliga arter, men den kan förstöra viktiga miljöer för rödlistade arter.
Det generella rådet Magnus Wadstein ger är:
– En bra hänsyn är viktig i skogen.
Text och bild: BO BÄCKMAN
