Det har nog inte undgått någon som följer samhällsdebatten och nyheterna att europeiska bönder är missnöjda. Bondeprotester har ju uppkommit till och från senaste året och med uppblossad energi senaste månaden runt om i Europa men nu senaste veckan har ju även svenska medier lite yrvaket uppfattat att det är något som pyr.
Vad är det då som pyr? Franska bönder låter ju blodet svälla och gödseln skvala på gator och torg för minsta lilla… Det som är lite ”unikt” är att det pyr på så många ställen i Europa men av lite olika skäl och när annars rätt fogliga tyskar låter sina Fendtar och John Deere rulla längs motorvägarna – vid ett tillfälle uppgavs det att det var 100 000 bönder i protest – så är det ett tecken på den utbredda frustrationen och uppgivenheten.
För tyskarna är det att regeringen drar tillbaka dieselskatterabatten på 0,21 euro/ lit samt ska införa en traktorskatt. För fransmännen är det sena EU-utbetalningar, onödigt krångliga grundvillkor för EUstöden och rädsla för att frihandelsavtalet Mercosur med Sydamerika är utformat så att det ska gynna europeiska industriprodukter och sydamerikanska livsmedel. För bönderna i östra Europa är inflödet av ukrainska varor som inte bara pressar priset utan i vissa lägen gör europeiska produkter osäljbara, den största frustrationen.
Journalisternas fokus är mest varför svenska bönder inte kör traktor på vägarna. Om inte denna regering hade tillfälligt plockat bort dieselskatten för lantbruket och behållit reduktionsplikten på Europas högsta nivå hade det nog varit svårt att hålla tillbaka även svenska traktorer på gårdarna när blodet svallar. Vi ska inte förringa signalvärdet som denna regering ändå gett oss att de vill försöka skapa bättre förutsättningar för lantbruket och att det lugnar oss en aning… Dessutom är de flesta svenska bönder kloka nog att att inse att det bondehat som en gång fanns i bruksorter och bondhålor med stora gårdar omkring, inte ligger så djupt begravt som vi tror om vi börjar blockera vägar…
Men den röda tråden för Europabönderas missnöje är att EU genom allt mera detaljregler i syfte att minska klimatpåverkan, stärka biologisk mångfald och negativ påverkan av växtnäring och växtskydd minskar lantbrukarens frihet, bidrar till ökade energikostnader och minskar produktionsförmågan i EU. Även ökande problem med rovdjur i lantbruksnäringen ute i Europa bidrar till påspädningen av ilskan. Nog för att det är viktigt att jobba med ovanstående globala och europeiska problem men att EU i en tid när man vill bygga sig mindre beroende av omvärlden samtidigt som vi alltså paradoxalt nog riskerar öka importen av mat och energi till Europa!
Högernationalister och högerextrema grupper försöker spinna på de missnöjesyttringar som nu sker (det är inte bara bönder utan även andra landsbygdsmänniskor som ansluter till protesterna). Om de högerpopulistiska krafterna börjar visa sympati och förslag för böndernas sak kan det medföra problemet att mittenpolitiker, liberaler och vänster kommer ha ännu svårare att acceptera de förändringar som måste till i EUs reformer för att återge lantbrukare framtidstron. Å andra sidan om i stället andra politiska krafter inser vidden och signalvärdet i att landsbygden har fått nog nu och kommer ut på banan med seriösa förslag att möta böndernas oro kan det faktiskt vara lantbruksfrågorna och böndernas perspektiv som påverkar valet och valutgången vid EU-valet i juni!
Det skulle i så fall vara första gången och säkert en tankeväckare för ”fredsskadade” svenskar som tror att vi kan misshandla lantbruket hur som helst och fortfarande ha mat kvar i affären! Fortsättning följer…
Må så gott i ett frustrerat Europa önskar Peter
PETER BORRING
Samhällsdebattör och opinionsbildare
