Fastighetsmäklare Martin Sundström berättar inför en intresserad publik. Bild: PRIVAT
Färsk prisstatistik från LRF Konsult
SVERIGE (JB)
Åkermark är en viktig del av Sveriges yta. Den ger ljus och luft och inte minst ger den oss mat. Ibland byter marken ägare och den marknadsledande förmedlaren av försäljningar av åkermark, LRF Konsult, tar varje år fram intressant statistik över prisutvecklingen. Den visar vad marknaden i genomsnitt har varit beredd att betala för åkermark.
Årets statistik bygger på 343 försäljningar av totalt 5381 hektar åkermark till ett värde av 813 miljoner kronor. Den redovisas indelad i fem regioner församlingsvis efter bördighetsklass, det vill säga avkastning per hektar. Uppdelningen gör att Östergötland med sin varierande värld finns i alla fem regionerna medan Värmland, som har mera skogsbruk, bara finns i nummer 4 och 5.
I materialet ingår endast överenskommelser som har varit utbjudna på öppna marknaden och det avser endast åkermark. Statistiken innehåller varken så kallade generationsskiften där en släkting övertar gården eller överlåtelser i form av bodelning.
Det är naturligt att priserna varierar kraftigt mellan de olika regionerna från 18000 kronor per hektar i Norrland till 340000 kronor i delar av Östergötland och Skåne. Ju bördigare mark ju högre pris.
Ett intressant resultat i år är att priset på den allra bördigaste åkermarken sjunker något medan det däremot har ökat kraftigt i region fem, det vill säga delar av de flesta län i Götaland och Svealand, bland annat både Östergötland och Värmland. Fastighetsmäklare Martin Sundström säger att det finns flera orsaker till detta.
Den första är att priset för den bördigaste jorden kanske har nått ett tak. Den andra, och förmodligen viktigare, orsaken är den dramatiska omläggningen av EU-stödet som innebär att det ska jämnas ut. I dag finns en skillnad på gårdsstöd från 1100 till 3000 kronor per hektar. År 2020 ska alla få 1900 kronor per hektar. Man är i dag beredd att betala mer än tidigare för mark där detta bidrag snart ökar med 800 kronor per hektar.
Även Daniel Andersson på LRF Konsult i Karlstad tror att orsaken är förändringen i EU-stödet. Han berättar samtidigt att det finns en diskussion där en del anser att det också borde finnas ett krav på brukande av jorden för att stödet ska betalas ut.
En orsak till prisökningen i skogs- och mellanbygder är att vi nu har haft ett år med stabilt mjölkpris och flera år med bra pris på nötkött, säger Martin. Det ger en optimism i regioner med stor andel djurhållning.
En intressant fråga är om det har försvunnit åkermark eller har det kommit till ny. Martin berättar att
det har både försvunnit och kommit till. Etablering runt städer har tagit mark. Samtidigt har viss ny mark skapats. Exakt hur mycket som går åt det ena och det andra hållet går inte att läsa ut av denna statistik. 90 procent av åkerarealen är tillköp till befintligt lantbruk och 10 procent är köp för nyetablering av någon som inte redan är lantbrukare på orten.
Det finns en påfallande ojämnhet mellan kvinnor och män i försäljningsstatistiken. När det gäller säljare är det nästan jämnt mellan könen men när det gäller köpare är det i stället mycket ojämnt. Såväl för år 2017 som i en femårsstatistik är endast var femte köpare en kvinna. Vad beror detta på?
Många lantbruk är enmansföretag och då är det oftast mannen i familjen som arbetar där medan kvinnan jobbar utanför, svarar Martin.
Åkarmarkspriser skiljer sig en del inom regionerna, berättar Martin vidare. Tittar man på region 1, som finns i Skåne och i Östergötland, är det Skånes åkermark som drar upp genomsnittspriser. Den har betalats med upp emot 500 000 kronor per hektar, medan toppnoteringarna i Östergötland ligger strax under 400 000. I Östergötland blir snittpriset för region 1 cirka 100 000 kronor lägre än det totalt genomsnitt värdet i regionen.
Det är intressant med statistik. Förutsatt att den blir föremål för diskussion och eftertanke.
Text: KATARINA LJUNGHOLM
