Firar 150-årsjubileum med två robotar i lagården
ÖDESHÖG (LT)
Peder Tegnebo har varit mjölkbonde så länge han minns. För drygt 150 år sedan, när fransk-tyska kriget pågår i Europa, flyttar familjen Larsson in i Tegneby. Nu driver sonsons… sonsonen Peder och hans hustru Marie gården. Parets två grabbar går på Vreta och tänker fortsätta att driva gården.
Peders pappa byter efternamnet på 1950-talet strax innan han gifter sig.
– Det är både fördelar och nackdelar med att heta Tegnebo, säger Peder. Alla känner igen en.
Numera bor paret och deras två söner i ett stort vitt hus byggt år 2017. En riktig mangårdsbyggnad dit vägen går genom en allé av lindar, låt vara att den är planterad i år och ännu inte så stor och pampig som den så småningom ska bli.
Wikipedia berättar att en mangårdsbyggnad är både ett vardagsspråkligt eller kulturhistoriskt ord och det officiella namnet i skattesammanhang för en privatbostad på en lantbruksenhet. Att det har blivit en tämligen nybyggd beror på att ett hus med tre arbetarbostäder brinner ner till grunden och lämnar plats.
Peder och Marie tar emot i ett inglasat uterum med Vättern inom synhåll, familjens favoritmatsal sommartid. Här finns också en bur med två fåglar som gärna deltar i samtalet och en frysbox med kött från de egna djuren. Kött som de har tagit tillbaka efter slakt.
År 2021 firar familjen de 150 åren på gården med att installera två robotar i lagården. Familjen har avsiktligt väntat lite med att skaffa robot och på det sättet sluppit den första generationens fel. Marie berättar att de har version nummer fem.
Gården har 110 koplatser och tekniken har förändrat arbetet. Mjölkroboten gör att Peder inte behöver gå upp klockan halv fem vardag som helgdag. Han kan i stället kolla på en app till roboten. Den varnar om någon ko är sen till mjölkningen.
– Vi är alltid lite standby om något händer, säger Peder.
En annan förändring under Peders tid som bonde är att strået på till exempel vetet är kortare. Det leder till ett underskott av halm. Han skördar gräsvall var sjätte vecka. Det blir fyra skördar per år och varje skörd går numera på några dagar.
– I år är den första ok, den andra ett skämt, den tredje jättebra och den fjärde normal, säger Peder.
Tegnebo har många ben att stå på. Via solceller på lagårdstaket och vindkraftverk producerar de mer el än de konsumerar. De odlar spannmål, främst vete och raps men även havreärt till foder, och de har sina mjölkproducerande kor. De berättar att konsumtionen av mjölk går ner.
– En orsak är all läsk och energidryck, en annan att mjölken är längst in i butiken, säger Peder.
Frågan om mjölkpriset är ofrånkomlig. Marie berättar att för ett år sedan är literpriset som bonden får 6,70. I dag är det 4,60. Peder jämför med utvecklingen av priset på ett dubbelpaket Husmans knäckebröd. Efter att ha legat stilla på 9,90 i 30 år, höjs det för två år sedan till 11,90. I fjol är det 19,90 och nu har det landat på 18,90.
En stor förändring i gårdens historia är att jordbruket är ekologiskt sedan år 2010. Marie berättar att det finns sex gårdar i Ödeshög som drivs ekologiskt. Närmast Tegneby ligger Alvastra, Haningetorp och Sjöstorp. Både hon och Peder är mycket entusiastiska förespråkare av ekologisk odling.
– Vi odlar för en långsiktig odling. Eko skapar balans mellan odling och djur. På Tegneby används ingen handelsgödsel. Här används koskit och det växer som 17. Bin kan försörja sig. Maskrosor försörjer bina. Här finns maskrosor, säger Peder.
Marie är gårdens kamrer och hon ser också till att alla djur är på rätt ställe. Hon har även en trädgård bakom en häck. Hon berättar att här är den vindrikaste platsen i Östergötland.
– Klimatet är i ofas. Det miljövänligaste som finns är mjölkkor. De ger mjölk, ost, smör och kött. Gräs binder koldioxid och kor äter gräs. De är riktiga robotgräsklippare. Kor är miljöhjältar, säger Marie.
Raps är den viktigaste grödan. Det är högre oljehalt i den ekologiska. Betalas med tiokronor i stället för fyra för den ickeekologiska. Tegnebo säljer sin raps till en bonde på Österlen som för övrigt är årets bonde.
Tegneby ligger i trädgårdszon 2 och vinden och Vättern jämnar ut klimaten, säger Marie. Rapsbaggarna blåser bort.
Vi går ut till lagården. Korna är inne denna dag på grund av gårdagens kraftiga regn. Här finns inte bara kor och kalvar utan också datorer och maskiner. Lagården är byggd på 1920-talet så det är dags att fira ytterligare ett jubileum strax.
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM