Minskar klimatbelastning och gynnar biologisk mångfald
En utredning har gjorts för att samla kunskap om möjligheterna att öka den svenska odlingen av baljväxter. Bild: PIXABAY
SVERIGE (JB)
Det finns ökad efterfrågan på växtbaserat protein från konsumenterna, och det så kallade proteinskiftet kan vara positivt för svenskt jordbruk. Det finns möjligheter att öka… baljväxtodlingen i Sverige och därmed gynna både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
Jordbruksverket har tagit initiativ till en utredning för att samla kunskap om möjligheterna till och effekterna av en ökad inhemsk produktion av baljväxter till både livsmedel och foder.
Det visar sig att ökad odling och konsumtion av baljväxter i Sverige gynnar alla tre dimensioner av hållbarhet. Dels genom minskad övergödning och klimatbelastning och dels genom positiva effekter på biologisk mångfald. Ökad konsumtion kan även ge fördelar för social hållbarhet eftersom mer baljväxter i kosten kan förbättra vår hälsa.
Den ekonomiska hållbarheten påverkas på flera olika nivåer. För lantbrukare genom minskat behov av att köpa insatsmedel som till exempel mineralgödsel. För befolkningen genom att en kost med mer baljväxter kan ge lägre matkostnader. För samhället kan det innebära minskade kostnader för både sjukvård och miljöproblem.
Under den senaste 20-årsperioden har baljväxtodlingen i Sverige ökat med ungefär en tredjedel. Den högsta nivån hade vi år 2016 då det odlades baljväxter på 65 000 hektar. Till 2021 minskade dock arealen till knappt 50 000 hektar.
Den största ökningen skulle åstadkommas om importerad soja kunde ersättas med svenska baljväxter framför allt i foder. Det är dock inte möjligt på kort sikt då de svenska produkterna har svårt att konkurrera med både pris och kvalitetsegenskaper för sojan.
På kort sikt är det främst odlingen av baljväxter till livsmedel som går att öka. För att det ska ske behöver lönsamheten i baljväxtodlingen öka. Investeringar i förädlingsanläggningar och satsningar på växtförädling, forskning och utveckling riktade specifikt mot baljväxter kan påskynda utvecklingen. Det är positivt att det på senare tid gjorts satsningar på att starta anläggningar som kan förädla grödorna till livsmedelsprodukter.
Om vi kan hitta ersättare för den importerade sojan genom växtförädling, forskning och utveckling av baljväxter till foder, finns möjlighet att odla betydligt större arealer baljväxter än idag.
– Det finns redan styrmedel som exempelvis stöd för investeringar och satsningar på forskning och utveckling, som kan minska flera hinder för en ökad odling av baljväxter, säger Sofia Blom som varit utredningsledare.
Med ytterligare satsningar specifikt riktade till baljväxter skulle utvecklingen kunna gå fortare, menar Sofia Blom.
Text: TOBIAS PETTERSSON
