Flaskhalsar för odlingsökning identifierade
Projektledaren Maria Källming. BILD: BO BÄCKMANS ARKIV
LANTBRUK (JB)
Hur skapas förutsättningar för en starkare värdekedja för vegetabiliskt protein för humankonsumtion i länet? Ett seminarium med workshop hölls i ämnet.
Endast en bråkdel av den östgötska åkerarealen används för odling av baljväxter för humankonsumtion. Den utnyttjade odlingspotentialen för baljväxter i länet är endast drygt tre procent av åkerarealen.
Ett projekt, En starkare värdekedja för vegetabiliskt protein, pågår med syftet att ”skapa förutsättningar för en starkare värdekedja för vegetabiliskt protein för humankonsumtion i Östergötland.”. Vreta Kluster, SLU, Lovang Lantbrukskonsult och Hushållningssällskapet arrangerade ett seminarium med workshop i ämnet baljväxter.
Det har ju pratats om baljväxter på längden och tvären under många år och inte mycket har skett. Projektledaren Maria Källming säger:
– Det snackas väldigt mycket om det, att det vore bra om vi odlade mer baljväxter, för det vore bra för växtföljderna, och för markens bördighet, biologisk mångfald och sådär.
– Sedan pratas det också om att det vore bra om vi kunde äta mer baljväxter därför att det är nyttigt att ha en större andel baljväxter i kosten. Så kände vi lite att trots att de här fördelarna finns så odlas det ju inte jättemycket balväxter för humankonsumtion i Östergötland. Var i kedjan brister det, var har vi de svaga länkarna?
– Samtidigt så vet man ju också att intresset för att äta vegetabiliskt protein har ökat de senaste åren. Den ökningen sker till ganska stor del med importerad råvara, inte med svenska produkter. Här finns det en affärsmöjlighet också som vi inte vill att östgötska odlare ska missa.
Det som man landade i under workshopen var dels logistiken efter skörd. Lantbrukarna säger att de kan odla mer, det är inga problem, men logistiken blir väldigt kostsam om det finns få ställen att leverera skördad vara till.
– Det handlar väldigt mycket om att ekonomin i värdekedjan är så pass pressad att mottagningsställena, uppsamlingsledet, måste pressa sina kostnader och då har de inte råd att ha öppet för en så pass liten gröda som ärtor och bönor om man jämför med raps och spannmål.
– Om man tittar på livsmedelsindustrin så är det fortfarande en del som känner sig lite osäkra. Ska man ta fram ett processat livsmedel, antingen till storhushåll eller till konsument, så måste producenterna var helt säkra på vad man säljer, vad det har för hälsoegenskaper. Innehåller det tillräckligt med protein, protein av rätt sort? Flera kände att de inte har tillräcklig koll på det.
Vad som är spännande är också sista ledet från jord till bord, vad konsumenterna är vana att äta.
– Vi är vana att äta ärtsoppa, men vi skulle behöva bredda menyn på måltider med rätter producerade med vegetabiliskt protein. Här finns det lite att göra också.
En given fördel med bönor finns i beredskapsperspektivet. Bönor är lätta att lagra torkade under lång tid, sedan kan man bara blötlägga och koka dem.
Nu pratas det mest om gula ärtor och åkerböna i Östergötland och det är de som odlas storskaligt här. Andra baljväxter är vanligen mer krävande vad gäller jordmån och fungerar sämre på jordarna i länet.
Åkerböna odlas ju mest som djurfoder, men går det att använda den för oss också?
– Åkerbönan är lite knepig med smaken som kan vara lite bitter, lite besk. Den angrips ofta av bönsmyg som gnager hål i bönan och gräver sig in. Det är inte så lätt att sälja en sådan böna, även om det egentligen inte är något fel på den så ser den inte så fin ut.
– Jag har faktiskt ätit en humus på åkerböna och det var jättegott. Jag vet inte vad de gjort med den, men det var riktigt gott. Det skulle också behöva utvecklas.
Livsmedelsverket kom med förslag på nya kostrekommendationer i höst. De är ute på remiss, men är inte klubbade. I de kostrekommendationer man föreslår finns att äta baljväxter varje dag. Det kan påverka hur man sätter samman menyer i offentlig sektor och hur privatpersoner väljer att äta.
– Man kan ju tänka sig att det kommer leda till en ökad efterfrågan och ett större incitament för livsmedelskedjan att ta fram den typen av produkter.
Kommer det bli fler baljväxter i länet?
– Den största flaskhalsen är efterfrågan, säger Maria Källming. Lantmännen planerar en proteinfabrik i Lidköping där de tänker utvinna vegetabiliskt protein ur ärtor. Det kommer ta ett tag innan den är igång, men då kommer de behöva ta in ärtor från Östergötland och närliggande län. Det kan innebära en ökning av odlingen.
Text och bild: BO BÄCKMAN
