Dags för frukost, inga problem att sitta ute fast det är den 9 februari.
ÅTVIDABERG (JB)
Johan Andersson, farfarsfar till Per Gärme, förvärvade fastigheten Halsebo 2:8 år 1930 från dåtida Burensköldska fideikommisset. Johan Andersson fick fem barn varav sonen, Nils Andersson, tog vid som brukare 1937 och ägare år 1950. Nils tog sig senare efternamnet Gärme. Han i sin tur överlämnade ansvaret för ägandet och brukandet 1982 till sina bägge söner Anders och Kjell Gärme.
Från och med år 2010 är Anders son, Per Gärme, den fjärde generationen ägare och brukare till fastigheten Halsebo 2:8. Kontinuiteten i ägarskapet har även inneburit det samma i skogsskötseln.
Per Gärmes farfarsfar, Johan Andersson, förvärvade 1930 fastigheten från Burensköldska fideikommisset. Flera liknande förvärv från fideikommisset förekom vid den tidpunkten såväl i Halsebo som i närliggande omgivningar. Burensköldska fideikommisset som under 1700 och 1800-talet var en av landets största markägare, med ett innehav på 16 000 hektar, tvingades av ekonomiska skäl avyttra mark under 1900- talet, markinnehavet sjönk ner till 1 000 hektar. Fideikommisset upplöstes 1978.
Johan Andersson, född 1872, flyttade i sin ungdom till Stockholm med ambitionen att studera till byggnadsingenjör men valde istället att 1909 återvända hem till Halsebo. Betydelse för beslutet att återvända hem spelade den storstrejk som drabbade landet samma år. Johan Andersson fick fem barn och sonen Nils övertog gården 1937 för att från 1950 också bli ägare till fastigheten. Johan Andersson avled 1945.
Nils Andersson hade ett antal år tidigare antagit sitt nya efternamn Gärme som enligt sonen Anders har en koppling till namnet på den socken som Halsebo tillhör nämligen Gärdserum.
Nils Gärme var en engagerad man inom flera områden som kommunalpolitik, jordoch skogsbruk och att verka för och värna om sin hembygd, en förtroendeman av det rätta virket. Nils och Stina Gärme fick tre barn, en flicka och två pojkar Anders och Kjell.
Generationsväxlingen till tredje generationens ägare och brukare genomfördes 1982 genom att Anders och Kjell tog vid efter föräldrarna.
Tiderna hade förändrats när Anders och Kjell Gärme tog över 1982. Nu var det inte längre möjligt att på samma sätt som tidigare leva på att bruka en skogs- och jordbruksfastighet. Anders och Kjell gjorde som de flesta andra i samma situation, skaffade sig ett heltidsarbete och brukade jord och skog i mån av intresse och på sin fritid. Bruket skedde ibland i kombination med att utarrendera jordbruket och anlita externa resurser till skogsbruket genom att vara medlemmar i en skogsägareförening.
Anders Gärme kom att under större delen av sin yrkesverksamma tid arbeta som virkesmätare, ett arbete som opartiskt har att mellan säljare och köpare volymmäta och kvalitetsklassificera virkessortiment. Säljaren ska få rätt betalt för sin leverans och köparen få den råvara han betalt för.
Kjell Gärme valde en annan yrkesinriktning av mer teknisk karaktär som innebar att han arbetade med datorer. Han arbetade både vid dåvarande Facit och efterföljande företag som Partner Tech AB.
Kjell drabbades tyvärr av sjukdom och avled 2013. Den senaste generationsväxlingen tog Anders och Kjell initiativ till att genomföra med inriktning mot en nytillträdande ägare och brukare från och med 2010. Resultatet blev att Anders son Per Gärme blev den fjärde generationens ägare.
Per Gärme är bosatt med sin familj på gården intill sina föräldrar i hjärtat av den ursprungliga byn Halsebo, han bedriver sitt lantbruk med inriktning på dikorsuppfödning och tillhörande foderproduktion. Per berättar att han höll ut som mjölkbonde fram till november 2008 och han var, när han lade av, den sista mjölkbonden i Gärdserums socken.
I fastighetens skogsbruk är han till stor del verksam själv men assisteras till vissa delar av sin far Anders Gärme. Gäller det främst avverkningar av något större omfattning vet Per som medlem i Södra att han kan få hjälp från föreningen men denna dag hade Per valt att ta hjälp med sina planerade gallringar av Ludvig Klasson och hans smidiga engrepps-skördare.
Även om skogsarealen inte är jättestor så har det genom åren bedrivits arbete i skogen så gott som varje år. Detta har varit en ledstjärna för tidigare brukare och torde även framöver gälla också för Per Gärme. Ett bra skogsbestånd gynnas av ett aktivt skogsbruk, risken blir mindre att något blir eftersatt och att det då går ut över virkesproduktionen.
När vi kommit fram till gallringsobjektet kunde vi se ett väl gallrat tallbestånd med lagom grundyta efter gallring och ett bestånd där tallstammarnas kronor fått lagom livsutrymme för att kunna utveckla sina gröna kronor för en optimal tillväxt såväl till höjd, diameter och virkesvolym till nästa och sannolikt sista gallringen om 10 – 15 år. En utmärkt genomförd första gallring av tall på tallmark var en skön fröjd att beskåda. Mitt i beståndet har skördare och skotare tystnat, det är dags för frukost.
Per och Anders ger uttryck för sin uppskattning av att de kan få hjälp på nära håll av Ludvig och Claes när man ser att man inte hinner eller att terrängen är sådan att man inte tar sig fram med egna resurser.
– Det gäller inte bara hjälp med avverkning utan Ludvig kan också erbjuda andra uppskattade tjänster som all slags grävningsarbeten med egen grävmaskin, berättar Per.
Det positiva för framtida samarbete är att man vet att Ludvig Klasson kommer att finnas redo på sin föräldragård. Ludvig Klasson har redan, trots sin unga ålder stor erfarenhet och skicklighet i det har företar sig. Ludvig har också haft en bra förebild i sin far, Claes Andersson, som uppvisat stor yrkesskicklighet och effektivitet som skotarförare under många år som entreprenör åt Södra och som undertecknad haft förmånen att arbeta tillsammans med i avverkningssammanhang.
Claes Andersson fanns på plats med sin skotare för att köra ut det virke som avverkats. Normalt strävar Per med hjälp av sin far Anders att köra ut avverkat virke med egen fyrhjulsdriven skogsutrustad jordbrukstraktor och griplastarvagn. I normalfallet har de också avverkat och tillrett med sin egen processor som är monterad baktill på en annan jordbruks traktor. Hydraulkraft driver en stegmatad kvistningsbom med kapsvärd att kapa till rätt längd för aktuellt sortiment.
Innan vi gick därifrån beundrade vi en lyckad tallplantering som snart ska nå två meters höjd. Så långt ögat kunde nå syntes inte något betesskadat talltoppskott. Toppskotten hade behandlats med ett miljömässigt bra preparat vars verksamma beståndsdelar kommer från får och är skonsamt för naturen men som också fungerar mycket väl och avskräckande för betesbenäget vilt.
Behandlingen har utförts flera gånger eftersom det kommer ett nytt toppskott varje år och ska man vara helt garderad ska man behandla årligen tills toppskottet blir för högt att komma åt för älgen. Planteringen är ett lysande bevis på att det går att få fram ett fullgott tallbestånd på tallmark om bara viljan finns.
Vid vändplanen åker vi hem från skogen medan Per håller dagen ut med att underröja och förbereda nästa bestånd dit Ludvig kommer om någon dag med skördaren för att fortsätta sitt gallringsarbete.
Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
