Lena Austrin Kull, ordförande, ponnyn Bonnock och Johanna Rosén-Hengärde, vikarierande ridskolechef.
KRISTINEHAMN (JB)
Jordbrukaren träffar Lena Austrin Kull, ordförande, och Johanna Rosén-Hengärde, vikarierande ridskolechef, precis efter att sista tävlingen varit för säsongen.
Tävlingssäsongen drar igång igen runt månadsskiftet marsapril. Men vinterhalvåret är ingen viloperiod för ridklubben då de har fullt upp med lektioner, teoritillfällen och inte minst träning för de som vill tävla.
Förra året blev Gustavsvik en snackis då Ernst Kirchsteiger renoverade den ena av de två flyglar som återstår av Gustavsvik herrgård. Fortfarande kommer det turister för att titta på det växthus som Ernst byggde på stället där herrgården tidigare stod. Herrgården tros ha byggts i början på 1400-talet och brann ner efter en anlagd brand 1967.
Ett stenkast därifrån ligger Christinehamns ridskola. Ibland kan en turist eller två förvirra sig bort mot ridskolans maffiga byggnader, varav en är Gustavsviks herrgårds gamla stall.
– Ernst var ju här både med programmet sommartorpet och med programmet jul med Ernst men vi störs inte av turisterna, berättar Lena och Johanna.
Årets hopptävlingar, Värmlandsvagnen och CG Kull AB, blev lyckade och drog både många tävlande och en stor publik. 540 stycken startade i hindertävlingar på både lokal och nationell nivå.
– Vi har tävlingarna varje år och hur många som startar brukar variera men i år var det några fler. Vi hade bra sponsorer som gav bra prispengar, berättar Lena.
Gustavsvik är ridskolans tredje plats sedan de startade 1971 på Haafsgård i Kristinehamn.
– Det stället blev så småningom ett industriområde så kommunen bad oss flytta till Dye. Sen fick vi flytta en gång till och då blev det hit, säger Lena.
Att flytta på en ridskola går inte i ett nafs utan det tog tre år att flytta hela skolan.
Ridskolan består av ridhuset, Herrgårdscaféet, Lektionsstallet och Privatstallet som finns i tre byggnader. Ridhuset och Herrgårdscaféet finns i samma byggnad. Privatstallet finns i Gustavsviks herrgårds gamla stall.
– Det är ju en enormt fin anläggning vi har här, det går inte att komma ifrån, säger Lena.
Johanna nickar och fyller i:
– Ridhusets manege är 80 gånger 25 meter så det är en stor bana vi har.
Christinehamns ridklubb bedriver i första hand lektionsverksamhet. De har lektioner 40 timmar i veckan och åldersgruppen är stor, allt från tre år ända upp till sextio år. De har även ridning för personer med funktionsnedsättning.
– Ridningen för ryttare med funktionsnedsättning kräver lugna och stabila hästar, så vi har fått viss sponsring till inköp av lämpliga hästar. Vi skulle vilja utöka den verksamheten men vi saknar ledare för den, berättar Lena.
Klubben har runt 300 medlemmar och ungefär 90 procent är kvinnor.
– Vi vill gärna få in fler män och jag tror inte att hästintresset saknas där, utan de hamnar på travsidan istället, säger Lena.
Ridlektioner för de yngre barnen kallas för ridlekis och där är andelen pojkar något högre än i övriga grupper.
– Ja, killar börjar på ridlekis men sedan försvinner de ungefär i tolvårsåldern, säger Johanna.
Anläggningen har drygt 30 hästar och ponnys och cirka hälften av dem ägs av privatpersoner.
Text och bild: MIMMI TÖRNBERG
