SKÄNNINGE (JB)
Frågan om mat och klimat är ständigt aktuell och nyligen träffades LRF:s lokalavdelningen i Mjölby på bion i Skänninge för att lyssna till Peter Borring. Han är Östergötlands LRF-ordförande och driver ett eget jordbruk utanför Skänninge.
Peter Borring är en uppskattad föreläsare och har förmåga att fängsla publiken. Dessutom är han mycket påläst och insatt i frågor som rör lantbruket, och denna kväll talade han främst om mat och miljö.
Kvällen inleddes med att Anders Davidsson hälsade välkommen och presenterade kvällens talare.
– Halvtid blir det kaffepaus, sedan fortsätter Peter och kvällen avslutas med en frågestund, informerade Anders.
Föreläsningens första del handlade om maten, och Peter Borring inledde med att tala om de olika värdegrunder som styr livsmedelsproduktionen i världen.
– På en skala med axlarna kollektivism kontra individualism och religiöst kontra sekulärt delas världen in i olika sfärer. I de fattiga länderna är kollektivism och religiöst dominant, medan västvärlden ligger högre på axlarna individualism och sekulärt. Sverige är ett extremland med de högsta värdena för individualism och sekulärt.
Östergötlands stora slätter lämpar sig för spannmål och potatis och tio procent av Sveriges matpotatis kommer härifrån. Raps är en bra omväxlingsgröda, men den kan endast odlas vart femte år. Rapsen används till margarin, matolja och MRE-diesel.
– Hälften av Sveriges jordbruksmark är vallodling och den betande mulen är motorn i den ekologiska odlingen. När det gäller ekologisk odling finns inga enkla svar och där finns många utmaningar. Ekologiskt odlat avkastar mindre, är dyrare och odlarna utsätter sig för risker.
– Vi står på gränsen till något nytt när det gäller baljväxter. Bönder talar om klöver, lupin och bönor medan andra talar om soja och linser. Det gäller att ta fram bönor med hög proteinhalt som går att odla hos oss och naturen måste vara med; åkerbönan kan exempelvis bli människoföda på sikt, framhöll Peter Borring.
Han framhöll även att egentligen är jordbrukets volymer inte några problem och berättade om när han odlade ärtor.
– Jag räknade ut efter en kokbok att jag hade 95 000 portioner ärtsoppa i min vagn. En förutsättning var naturligtvis att det inte gick till foder, kommenterade Peter.
Efter en trevlig fikapaus där det pratades livligt kring borden fortsatte föreläsningen. Peter Borring talade om det svenska köttets kvaliteter i jämförelse med importerat och tanken ”Att äta billigt kan stå oss dyrt” är en sanning som kräver eftertanke.
Medvetenheten har ökat när det gäller vilka miljöavtryck matproduktion orsakar. Koldioxid, metangas och lustgas är exempel på gaser som påverkar växthuseffekten. När man ser till hushållens utsläpp av växthusgaser måste hänsyn tas till mat, boende, shopping och resor, särskilt med flyg.
Föredragshållaren visade en bild på ett nästan fyllt luftrum en nyårsnatt. Man hade trott att det var betydligt lugnare just den natten men det visade sig vara fel.
En flygresa till och från Thailand belastar miljön lika mycket som när en person äter kött ett helt år. Det är också skillnad på kött och kött betonade Peter och visade en bild på hur köttproduktionen går till i Sydamerika. Väsentligt är alltså att ta med i beräkningen hur transporterna går och hur maten produceras i andra länder.
Stora skillnader i miljöpåverkan visar sig om man jämför med svensk produktion. Det är en faktor vi inte tänker på då vi importerar exempelvis mandel, kyckling, frukt och grönsaker och naturligtvis kött.
Peter Borring talade mycket om just Östergötlands förutsättningar för klimatsmart produktion. Han angav några avgörande skäl för svensk matproduktion:
• Djuromsorgen är i världsklass.
• Självförsörjningsgraden och krisberedskapen är i dagens läge för låg.
• Lantbruk ger arbetstillfällen; exempelvis i Östergötland är det 11 000 som arbetar inom lantbruksproduktion.
• Miljövård, biologisk mångfald och öppna landskap gynnas.
Peter Borring är verkligen en ambassadör för det svenska lantbruket, och en förhoppning är att budskapet ska nå ut till konsumenter och politiker. Det är på tiden att omsorgen om det svenska jordbruket uppmärksammas och att allt görs för att rädda det som finns kvar.
Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG