KD vill bryta statens konfiskation av mark
Skadad granskog ska så fort som möjligt föras bort. I många nyckelbiotopsområden får skadad skog stå kvar.
SVERIGE (JB)
Det behövs mer än någonsin att vi uppmärksammar vad som håller på att hända i våra skogar. Snart kan hagar och ängar vara borta och i biotopsskyddade områden får granbarkborren och vanskötsel härja fritt.
Du och jag tillsammans med några miljoner andra utgör det som kallas allmänheten. Stora delar av Sverige är täckt av skog och i dessa områden har vi som allmänhet tillträde på grund av den så kallade allemansrätten. Det är en ovanlig och fantastisk möjlighet som är unik i ett internationellt perspektiv.
Hur denna allemansrätt har uppkommit är lite luddigt. Historiskt sett innebar den endast att brukare som bodde långt från sina ägor skulle ha rätt att gå över annans mark. Så småningom blev det praxis och när industrialiseringen tog fart och landsbygden avfolkades mer och mer insåg de som hade makten att alla dessa i städerna måste ha rekreationsområden.
Utan att någon egentligen kan peka på en lag så uppstod allemansrätten, och allmänheten började vandra i skogarna som om de var deras. Inget ont är det i detta men en brasklapp måste skickas med vad det gäller att ta ansvar och visa hänsyn.
Det skogslandskap som jag och tusentals med mig vandrat igenom är oftast oerhört vackert. Skogspromenader är omväxlande med odlingsytor, hagar, ängar och naturligtvis ur rekreationssynpunkt perfekt att vistas i. I många decennier har skogarna skötts av bönder som ägt sin skog och vårdat den.
På senare år har emellertid ett spöke uppenbarat sig och det i form av lagar, förordningar och nyckelbiotopsinventeringar med mera som på olika sätt försvårat för skogsägarna. Är man skogsägare och vill förvalta och sköta sin skog finns många hinder – bland annat i dessa biotopsområden som dessutom ska skötas av staten.
Förra årets inventering visade att 40 000 hektar statligt skyddad skog missköts eftersom staten anser sig sakna resurser. Särskilt allvarligt är det då granbarkborrens härjningar hotar granskogarna. Ett talande exempel är att i östra Svealand där skogen är särskilt svårt angripen finns högst andel nyckelbiotoper.
Magnus Oscarsson, talesperson i jordbruksfrågor inom KD, menar att skogen sköts bäst av småskaliga ägare som långsiktigt förvaltar mark vilken de investerat i.
KD vill stärka ägandeskapet över skogen och bryta regeringens systematiska konfiskation av mark genom bland annat nyckelbiotopsregistrering. De vill att Sveaskog säljer 30 000 hektar produktiv skogsmark per år till privata markägare som bedriver skogsbruk på marken.
Som tidigare sagts så är det småskaligt ägandet som gör att skogsmark sköts på bästa sätt.
Skogsvårdsstyrelsen och staten har ett dilemma; dels sköter de inte de stora områden som de lagt beslag på dels vill de inte stöta sig med den starka miljörörelsen som ligger på för att stoppa privat ägande.
Skogen är nettoupptagare av koldioxid – dubbelt så stor som Sveriges utsläpp. Träprodukter har även stor betydelse för att kunna byta ut plastprodukter, som exempelvis engångsartiklar.
Vidare används trä även mer och mer som byggmaterial och som sådant binds koldioxid. Dessutom är skogen en utmärkt arbetsplats som genererar arbetstillfällen.
Regeringen har nu ett förslag där 16 procent av skogen ska tas ur bruk till ett värde 225 miljarder. Staten har som vi sett förvaltat skog dåligt, särskilt i nyckelbiotopsområden. Är det så den svenska skogen ska tas om hand? Bort med äganderätt och fram för slarvigt skötta områden som inte heller lämpar sig för rekreation – och där granbarkborren dessutom får breda ut sig ohämmat och försvåra allt brukande.
Hur blir det med skogen som i hundratals år har brukats med ansvar när allt fler områden i praktiken konfiskeras och blir nyckelbiotopsregistrerade? Vågar inte regeringen gå emot miljörörelsen vars motiv är att hindra skogen från att brukas.
Är det så att miljörörelsen vill få bort allt privat ägande och hindra skogen från att brukas? Miljörörelsens mål kanske är att göra Sveriges skogar till biotopsområden och naturskyddsområden? Då försvinner skogens betydelse som rekreation, som koldioxidupptagare, som exportvara, som byggnadsmaterial. Ja, denna lista över skogens nytta kan göras lång. I Sverige har man av tradition talat om skogens gröna guld – men får miljörörelsen härja fritt blir det inte guld längre utan en slaggprodukt utan värde.
KD vill bryta statens konfiskation av mark och låta småskaliga brukare ta över skötseln. Därför finns alltså ett förslag att Sveaskog ska låta 30 000 hektar produktiv skogsmark gå till privata mindre markägare. Magnus Oscarsson betonar att en liten bit skog och ett företag ger människan den trygghet och värdighet hon behöver för att kunna stå självständig gentemot både staten och kapitalet.
Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN
