Doften av Marianne Carlssons och Gun-Britt Harryssons kolakakor, bullar och hålkakor spred sig i stugan.
VRETA KLOSTER (JB)
Det kallas Kvarndag i Bjäsäter och är en tradition i Vreta kloster hembygdsförening som äger kvarnen från 1832. Besökarna var många och de visades hela vägen från tröskning till malning och kunde i Kilenstugan även smaka bröd bakat på mjölet.
Kvarndagen i Bjäsäter lockade många besökare. Vreta klosters hembygdsförening anordnar den varje år. Även om flera besökare tycktes bekanta med platsen och dagen så fanns ett stort antal som var där för första gången.
Besökarna kunde se tröskning och malning, men även sådant som mjölk som kördes i separator, hantverkare, folkdans, örtagård och öppet museum. Man kunde köpa mjöl och kli. Platsen nämns ofta bara som kvarnen i Bjäsäter men här finns flera byggnader. Hembygdsföreningen har även en smedja, ett kvarnstall och en örtagård. Till det kommer ett lantbruksmuseum inrymt i en loge som dock inte ägs av föreningen.
Kvarnen var från början hela byns egendom. Hembygdsföreningen berättar att kvarnen byggdes omkring 1832. Det antas att den ersatte de tidigare närbelägna skvaltkvarnarna. Sådana kvarnar fanns vid flera gårdar i bygden. Carl Magnus Andersson och hans hustru Brita Lena Danielsson köpte1852 kvarnen och ett område mark för 995 riksdaler banco. De var alltså de första enskilda ägarna till kvarnen. Med tiden kom även ett sågverk att höra till men den är inte kvar. 1968 köptes kvarnen av Vreta klosters hembygdsförening.
– Vi fick igång kvarnen under tidigt 70-tal, berättar Per-Ove Joelsson. Jag var med från början. Lite senare började vi med visningar av den för skolor.
För dagen sålde han korv. Prislistan från 1951 fanns uppsatt: Då kostade en stekt korv med bröd 1,30. Per-Ove hänvisade dock till en aktuell prislista daterad 2016.
– Bjäsäters kvarn har idag turbindrift, berättade Hans Lundin som visade runt i den upptagne mjölnaren Janne Karlssons ställe. Tidigare fanns ett vattenhjul.
Det går att se mekaniken med axlar, drivhjul och annat en trappa ner i kvarnen. Här finns även sikten som skiljer mjöl från kli.
Det är verkligen en upplevelse i sig när kvarnen är igång och mjölet mals. Hela byggnaden vibrerar, nästan skakar och mjöldammet syns som små begränsade dimmor här och var. Man kan se väggen vid vattenturbinen röra sig medan malstenarna roterar. Det är närvaro.
Mjölförsäljningen i kvarnen sköttes av en strålande glad Roland Larsson. Iklädd arbetsrock och gräslig keps gav han associationer till handlaren Sjökvist i Åsa-Nisse, men utan Sjökvistens inställsamma fjäskighet. Kepsen köpte Roland på 60-talet, liksom många andra, influerad av filmen Blåsningen.
– Jag är med i hembygdsföreningen, berättade Roland. Det är det här uppdraget jag har kvar. Jag går hit en gång om året och säljer mjöl.
Rolf Andersson på durspel, Willy Smith på klarinett och Håkan Petersson med sin fiol stämde upp till dans. Det var dansare från Linköping, klädda i gammaldags stil, som bjöd på en härlig uppvisning.
Ett par kilometer från Bjäsäter, vid Kilenstugan, bakades det bröd på föreningens eget mjöl. Doften av Marianne Carlssons och Gun- Britt Harryssons kolakakor, bullar och hålkakor spred sig i stugan. Utanför var det servering där besökarna fick deras nybakade bröd, inklusive smörgås på hålkaka, till kaffet.
Kvarndag betyder i Vreta kloster hembygdförenings tappning en närmast fullständig visning från tröskning till bröd och en massa annat. Man förstår varför dagen lockar stora skaror.
Text och bild: BO BÄCKMAN
