LRF Värmland bjöd in och talade om torkan
FORSHAGA (JB)
En kväll i början av augusti bjöd LRF Värmland in till ett krismöte i Forshaga Folkets park om problemen som årets torra och varma sommar fört med sig för jordbruket.
Förutom LRF fanns representanter från flera andra organisationer, företag och myndigheter på plats. Det var 200 personer som hade föranmält sig för att komma till mötet men det var fler på plats den här kvällen. Innanför grindarna, på gräsplanen, var det nästan fullt. Vid dansbanan minglade besökarna medan de intog korv med bröd. Till detta bjöds det på mjölk och det fanns även kaffe och bulle till efterrätt.
Patrik Ohlsson, regionordförande i LRF Värmland, tog till orda och öppnade mötet.
– Jag menar att situationen med torkan har blivit en kris. Av två anledningar. Ett, Sverige är ett av de länder i världen som har mest vatten men vi har inte råd att använda det för att vi har för höga energikostnader. Två, jordbrukspolitiken har gjort att vi under en följd av år har fått minskade foderlager.
Hade de två parametrarna varit annorlunda så hade vi alla stått med ett halvårs överlagring av foder. Då hade vi gemensamt klarat den här vintern fram till nästa sommar. Hade vi haft råd att bevattna så hade våra andra grödor, spannmålsgrödor också klarat sig bättre. Det är tråkigt att vi inte begrep det för fyra, fem år sedan och fick med oss politiken på en annan modell. Nu hoppas vi att vi kan hitta lösningar på det här, sa han.
Sedan tog Mikael Bäckström över. Han är ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och kommer från Jönköpings län.
– Det vi har upplevt den här sommaren är väl en situation som ingen bonde skulle behöva uppleva. Den har gått ut över alla branscher, inte bara växtodlare utan även kött- och grönsaksproducenter. Alla får känna av torkan. Vi har haft en högnivågrupp i riksstyrelsen med representanter från Jordbruksverket och departementen, producenter inom mejeri och slakteri, rådgivare med flera.
Vi har haft möten varannan vecka för att stämma av läget. Vi var naiva när vi startade och tänkte att förhoppningsvis blir det bättre om två veckor. Men i stället blev det sämre och sämre för varje vecka som gick. Jag kommer från Småland och det ser likadant ut där som det gör här och det gör det i hela Sverige. Det är dessutom inte bara i Sverige, utan det ser likadant ut i länderna kring Östersjön.
Vi har arbetat för att få stöd från staten och nu kommer vi att få 1,2 miljarder. Per enskilt företag blir det lite, men det är ändå jättemycket pengar. Trots det kommer det inte att räcka för att betala de kostnader vi får. Vi fortsätter att diskutera med jordbruksdepartementet om hur pengarna ska fördelas.
Det är viktigt att så många som möjligt får del av dem eftersom alla är mer eller mindre drabbade. Vi ser över regelverk och det gäller att Jordbruksverket betalar ut så mycket som möjligt, så fort som möjligt, så att vi får likviditet i våra företag. Kostnaderna som vi får nu är stora och då måste vi ha pengar på kontot. Jag kan säga så mycket att på Jordbruksverket är de på tå för att underlätta, sa han.
Troligen kommer krisläget som följt på torkan att kosta upp emot 10 miljarder. Att hantera den kostnaden blir väldigt viktigt framöver, fortsatte Mikael Bäckström. Det handlar också om att stärka de svenska böndernas lönsamhet och konkurrenskraft långsiktigt.
– Annars kommer vi aldrig att kunna överleva sådana här situationer. Tyvärr tror jag inte att det är varken första eller sista gången vi har sådant här väder. Det är ingen som klarar av detta enskilt. Det finns ett stort behov av att vi hjälper varandra nu. Det är tufft nu, för vissa mer och för andra mindre, men för alla är det jättetufft, sa han.
När Mikael var klar var det dags för länsstyrelsen att äntra scenen. Först var det landshövding Kenneth Johansson som tog mikrofonen.
– På vägen hit funderade jag, som har torpar- och bonderötter, på om jag har varit med om någon liknande situation som den här. Några av de jag pratat med här säger att det kan ha varit liknande situationer -66 och i mitten på 80-talet, men inte i den här omfattningen.
Sommarens torka är allvarlig, den är mycket allvarlig. Skördar torkar bort och det leder till brist på foder som i sin tur leder till att det kan finnas behov av att slakta i förtid. Om det finns möjligheter till det. Det blir tydligt hur beroende vi är av att livsmedelsproduktionen fungerar. Vi har en sårbarhet i vårt samhälle som vi måste ta på allvar och som vi påminns om nu.
Därför blir jag oerhört glad över att LRF har tagit det här initiativet och bjudit in oss så att vi kan föra en dialog. Det är viktigt att den är på en konstruktiv nivå så att vi kan gå framåt. Då kan vi hitta åtgärder, förebygga och hitta vad som är möjligt att göra. Där har länsstyrelsen en av rollerna, sa Kenneth Johansson landshövding i Värmland.
Torben Eriksson är verksamhetschef på länsstyrelsen i Värmland.
– Vi är en viktig partner till lantbruket i Värmland. Bland annat hanterar vi jordbrukarstöden, gårdsstödet, miljöersättningarna och ett sådant här år är det naturligtvis extra viktigt att vi hanterar och kan handlägga dessa så att ni får ut stöden i så stor omfattning som möjligt.
Det är roligt att kunna säga att vi ligger bättre till än riksgenomsnittet på utbetalningar i tid. Vi har förtroende för oss att vi ska kunna klara det också i år. Just nu pratas det mycket om de utbetalningar som ni väntar på, det rör sig om fyra till femhundra miljoner på nationell nivå. Eftersom Jordbruksverket har byggt nya stödsystem så har vi inte kunnat börja handlägga dem tidigare.
Men nu är det klart så att vi kan börja göra det.
Vi har arbetslag ute i länet som från början skulle jobba med naturvårdande åtgärder. Men nu har regelverket ändrats så att vi kan hjälpa till att arbeta med provisoriska stängsel. Det är en ren konkret åtgärd som har öppnats.
Maria Hammarström är enhetschef för djurskydd och vilt.
– Jag instämmer med Kenneth och tycker också att det är väldigt bra att vi fick komma hit. Det är viktigt för er att veta att vi är väl införstådda i den situationen som ni befinner er i. Vi vet ju att många av kommer att drabbas av bekymmer framöver och då är det viktigt att ni vet att vi ser det.
För vår del, vad kan vi göra. Det handlar om samverkan med andra länsstyrelser, centrala verk och departement. Det kan låta flummigt, men om 21 länsstyrelser och Jordbruksverket går ihop och säger något då har det betydelse. Ett beslut som vi har sett till att få igenom är att Jordbruksverket har bestämt att det inte kommer att göras några tvärvillkorsavdrag för avvikelser som uppstått på grund av torkan.
Därefter blev det mer mingel. Det fanns flera utställare på plats. Bland dem fanns både slakterier, mejerier och företag som arbetar med grödor och foder. Det var även en hel del politiker från flera olika partier på plats. Både lokalpolitiker och riksdagsrepresentanter.
Text och bild: CICCI WIK