Svensk matkonsumtion hotar särskilt biologiska mångfalden
Emma Moberg har undersökt hur en klimatskatt skulle påverka matkonsumtionens miljöpåverkan. I kött- och mejerihyllorna skulle prisökningen vara tydligast.
SVERIGE (JB)
Vår livsmedelskonsumtion har stor inverkan på miljön. Med en klimatskatt skulle vi kunna göra stora minskningar i miljöavtrycket, menar Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.
I sitt doktorandarbete har Emma Moberg arbetat med att kartlägga miljöpåverkan från svensk livsmedelskonsumtion och hur den förhåller sig till föreslagna planetära gränser för livsmedelssystemet. En central del i arbetet har bestått i att undersöka olika aspekter av beskattning av svensk livsmedelskonsumtion och även att kartlägga potentiella målkonflikter utifrån olika sätt att beskatta livsmedel.
Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet och har stor inverkan på miljön, både i Sverige och i de länder vi importerar mat ifrån. För att minska denna miljöpåverkan behövs en förändring av våra kostmönster, och ett sätt att påskynda en sådan förändring är med en klimatskatt på livsmedel.
En klimatskatt på mat har potential att minska livsmedelskonsumtionens miljöavtryck med sju till tolv procent, vilket framförallt beror på att konsumtionen av mat skulle minska.
Den minskade konsumtionen av nötkött skulle i sin tur innebära att behovet av betesmark skulle minska med upp till tolv procent. Beroende på vilka typer av marker och i vilka länder betet sker kan detta vara både positivt och negativt för miljön.
– Globalt sett behöver jordbruksmarkens expansion begränsas. Avverkning i tropiska regioner för att bereda plats för betesmark och för odling av grödor som soja och oljepalm leder till stora växthusgasutsläpp och är ett hot mot biologisk mångfald, säger Emma Moberg.
– I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att bevara naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald. För att undvika en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till bevarandet av dessa marker kunna höjas vid införandet av en klimatskatt.
I avhandlingen undersöktes även hur den svenska matkonsumtionens miljöpåverkan förhåller sig till de ”planetära gränser” som har uppskattats för livsmedelssystemet. När det gäller utsläpp av växthusgaser, användning av åkermark och tillförsel av växtnäring visade sig den svenska matkonsumtionens miljöpåverkan ligga två till fyra gånger över de tillåtna gränserna.
Särskilt utsatt visade sig dock den biologiska mångfalden vara, där medelsvenskens nuvarande kostmönster innebär att gränsen överskrids med det sexdubbla, men här är osäkerheten mycket stor. Den totala vattenanvändning som kosten medför håller sig däremot under den uppsatta gränsen.
Konsumtionen av kött och mejeriprodukter hade störst utslag utifrån flera miljöaspekter, såsom totala växthusgasutsläpp och markanvändning.
Sett till andra aspekter, såsom användning av bekämpningsmedel och påverkan på biologisk mångfald visade det sig däremot att en mängd växtbaserade produkter, bland annat kaffe och kakao, orsakar höga miljöavtryck.
– Hur skatter sätts är i slut – ändan ett politiskt beslut baserat på en rad avvägningar och förenklingar. I den processen kan resultaten från min avhandling ge värdefulla insikter, avslutar Emma Moberg.
Text: TOBIAS PETTERSSON
