”Som en gammaldags lantgård”
Ann-Sofie Pettersson med en av de nya.
SKÄRBLACKA (JB)
På Jogestorps gård vill man hålla betesmarkerna öppna. Här tycks det också mesta finnas som hör till en traditionell lantgård och man är i stort sett självförsörjande.
Ett stycke utanför Vånga ligger gården Jogestorp. Mest känd är nog gården för sin handelsträdgård, Jogestorps Trädgård, men gården är mycket mer än så. Ann-Sofie och Mikael Pettersson har gjort mycket här sedan de flyttade hit 1982.
– Ingen hade bott här permanent på 40 år, berättar Ann- Sofie, så det blev självklart mycket att rusta upp. Det fanns heller inte varken el, vatten eller avlopp då. Vi bodde i den där lilla flygeln medan vi renoverade.
Idag finns det många sorters djur på gården. Foder till djuren odlas av gården och så får djuren beta en hel del. Gården i sig är inte så stor utan de har gjort och gör det mesta av den.
– Det vi äger är nog inte mer än elva hektar. Vi arrenderar till av grannarna. Vi får ihop foder till våra 20 tjurar och 40 tackor och så blir det ungefär 70-80 lamm. Vi har också fem islandshästar och en ardenner, höns, ankor och grisar och lite sådär. Det är som en gammaldags lantgård.
För Ann-Sofie och Mikael Pettersson är betena är en viktig del i det här även av andra skäl än att djuren ska få mat.
– Vi försöker behålla landskapsbilden som vi är vana att se den. Vi vill hålla betesmarkerna öppna. Skogsmarker med mycket vilt är inte så lätta att odla, men man kan hålla åkrarna öppna. Då behöver vi ha betesdjur.
– Får eller lamm är också en jättebra mat om man ska äta svenskt kött och så har de här inte så mycket klimatpåverkan. Vi köper också in köttraskalvar på hösten och har dem drygt år innan de går till slakt.
– Många av trädgårdskunderna har tyckt om att titta på djuren också.
Ja, en slående del i gårdsbilden syns redan från vägen. Det är växthusen och handelsträdgården.
– Det har alltid funnits odlingsintresse har alltid funnits i familjen, berättar Ann-Sofie. Jag har det med mig sedan uppväxten.
– Jag och min man har byggt upp allt det här och har drivit det i 25 år. Vi började med att odla på friland och har byggt vartefter vi har fått kunder.
Idag omfattar anläggningen sammanbyggda växthus om cirka 1 000 kvadratmeter samt en perennträdgård. Handelsträdgården för det mesta inom blommor, grönsaker och kryddor. Perennodlingen uppges vara nordöstra Östergötlands största med omkring 400 olika sorter.
Nu har någon annan att tagit över den verksamheten, Vångabon Lena Blom, som nu arrenderar driften och kommer driva handelsträdgården i stort sett som den varit innan. Varför man gör såhär?
– Nu vill jag bli pensionär, säger Ann-Sofie. Vi har ju gården i övrigt och djuren att sköta, lamning och så.
– Trädgården har blivit så pass stor att jag inte mäktar med allt. Det är skötsel varje dag och jag har inte kunnat släppa det förrän i september någon gång.
Det här framstår mer och mer just som den där gammaldags lantgården, som du kallade den nyss, och då i bemärkelsen att gården är en egen liten värld. Vad finns mer här?
– Vi har elpaneler på baksidan av ladugården och en solfångare till vattensystemet, säger Ann-Sofie Pettersson. Så har vi satt upp en såg så vi kan såga eget virke.
– Vi har alltid tyckt det är bra att vara lite självförsörjande på ägg och grönt och kött. Nu har vi också en såg, solpaneler, solfångare och naturligtvis eget vatten så vi ska nog klara oss om det blir kris.
Text och bild: BO BÄCKMAN
